Ja, varför i alla dagar går man ut med gärningsmannens etnicitet, då?

En massa SD-are har surat som sjutton de senaste dagarna för att Norska och Svenska medier gick ut med gärningsmannens identitet så tidigt och vill hävda att detta inte skulle ske med en person av annat etniskt ursprung. Samt att de är sura för att bröderna Ekeroth fått så mycker kritik.

Men se det såhär, ni som är sura (ni som inte är det, ta för all del inte år er – Då jag självklart är medveten om att detta inte är alla SD-are, men de flesta som skriker och syns på internet just nu).

1. Kent Ekeroth och Ted Ekeroth gick tidigt ut med spekulationer om att det var Islamister som begått dådet. Även Jimmie Åkesson röt till kraftigt emot dem. Självfallet kommer folk att svara dem med tillrättavisningar angående gärningsmannens etnicitet samt politiska tillhörgihet när båda bröderna Ekeroth är så snabba på att peka fingret åt Islam. Personligen förstår jag inte ens varför Ekeroth kan sitta kvar som riksdagsledamot med på hur han beter sig offentligt och hur många utskällningar han får av Åkesson hela tiden på grund av att Ekeroth inte kan kontrollera sitt temperament. Han är ensam i riksdagen om den här typen av beteende.

2. Vissa internationella medier gjorde samma sak. De skrev stora löpsidor och aggressiva artiklar gentemot muslimer.

3. Internet fylldes omgående av hat från anti-muslimer. Kolla Flashback, för guds skull, och hur de inte ens gick med om att det rörde sig om en Norsk när medierna gick ut med att det var en Norsk utan de istället var tvungna att spekulera i att det var någon med rötter från mellanöstern I VILKET FALL.

4. Det här är det största terrordådet med flest dödsoffer i vår del av världen i vår moderna historia. Det här har inte hänt i vår del av Europa förut. Det var knappast som om man spädde på krutet vad gäller etnicitet samt kulturell tillhörighet vad gälle terrorbombningarna i Lodon exempelvis.

Varför i helvetet tror ni att man går ut med gärningsmannens etnicitet i det här läget? Det är farligt när folk börjar spekulera på det här viset. Folk som blivit arga över terrorangreppet kan få för sig att de ska hämnas på muslimer.  Om alla medier fylls av muslimhat och alla diskussionsforum tas över av människor som måste börja peka fingarna åt olika Islamiströrelser bara för att ett terrordåd sker så är det av stor vikt att man faktiskt går ut med gärningsmannens etnicitet och politiska tillhörighet så tidigt som man bara möjligt för att stävja det här hatet mot en viss folkgrupp.

Så enkelt är det faktiskt.

Däremot så är risken att folk här kommer att gå ut och börja klubba ner kristna Norrmän på grund av detta terrordåd inte så jävla stor. När man går ut med folks etnicitet i medierna är det alltid sånt här man överväger. Men med tanke på att alla jävla rasister använder varje dåd som begåtts av en person som inte är vit och kristen (eller ateist) som ett bevis för hur folk av annat etniskt eller kulturellt ursprung som ett bevis för “hur de funkar” så är man självfallet mer försiktig med det.

Det här tycker faktiskt de allra flesta är jäkligt lätt att förstå sig på, så jag har väldigt svårt att förstå varför det här inte går in i skallen hos alla sabla anti-muslimer där ute. När samma människor som började skrika “ISLAMISTER!” så fort den första bomben gått av sedan sitter och surar över att man gick ut med att det var en Norrman, då blir det hela ännu mer omöjligt att förstå sig på. Ursäkta, men NI då, förihelvetet? Kan ni se era egna handlingar ALLS? Nehej, tydligen inte.

PS. Däremot så håller jag inte med det som vissa säger, det vill säga att SD skulle bära någon form av ansvar i det som hände. Det är väl klart att de inte gör. Jag tycker inte heller om SDs politik, men de är inte terrorister och jag kan inte påstå att de förordar terroristdåd på något sätt eller vis. Jag avskyr deras politik. Men de är inte mördare. Och de agerar i Sverige, inte Norge. Så de som går så långt att säga att SD bär en del av ansvaret i detta tycker jag faktiskt går för långt. Men kritisera gärna bröderna Ekeroth för deras agenda och deras sätt att uppvigla hat mot vissa folkgrupper tycker jag faktiskt är en bidragande faktor till det hat vi såg på nätet efter bombningarna. Men inte bombningarna i sig – Det var en ensam galning. Jag tror att det kan vara värt att komma ihåg.

Hatet mot västvärldens mest utsatta kvinnor

Som ni vet så har Frankrike förbjudit kvinnor att böra niqab på allmän plats. Detta har resulterat i en hel del protester och demonstrationer. Två franska kvinnor som bar niqab under demonstrationerna har blivit åtalade. En av dem dök upp till rättegången i niqab men fick inte beträda rättegången på grund av att hon valde att ha niqab på sig. Hon erbjöd polisen att visa dem hennes ansikte så att hon kunde identifieras men hon blev änså inte insläppt till sin egen rättegång.

Källa: The guardian.

Som jag sagt förut så anser jag att det här en fruktansvärt hemsk lagstiftning. Jag blir så arg på den. Den handlar inte om att bevara kvinnors rättigheter eller hjälpa en grupp kvinnor som är, ärligt talat, väldigt utsatt. Den handlar endast och enbart om att människor tycker att det är obekvämt att se kvinnor böra niqab. Den handlar enbart om att människor inte vill se andra kulturer, inte vill se utsatta människor och därför så lagstiftar man emot det.

Man vill gärna tala om att det handlar om de här kvinnornas rättigheter. Men ursäkta? Om man är i den sitsen att man blir tvingad av sin familj och sitt område att dölja sig, vad ska man då göra? Man kan utbilda de här kvinnorna, man kan försöka hjälpa dem, man kan göra som man gjort i Katrineholm i Sverige där de flesta somaliska kvinnorna med niqab har valt att kasta burkan och lämna sina män efter att de blivit utbildade i Svenska rättigheter och vilka möjligheter de har här. Men att göra det omöjligt för en usatt grupp att ens vistas ute i samhället? Vem hjälper det? Vem?

De enda jag kan tänka mig som blir hjälpta av det här är de som blir arga när de ser en niqab. Som inte förstår att hjälpa och istället väljer att hata.

Jag måste ärligt säga att jag har stora problem med niqab. För mig rör det sig om ett tydligt uttryck av en väldigt kvinnoförtryckande kultur. Men jag vill inte förbjuda människor att bära det. Jag vill inte göra det omöjligt för människor att integreras i vårat samhälle och få dem att inse att de kan göra sina egna val.

Jag tycker att det här är en vidrig lagstiftning från Frankrikes sida och jag hoppas att många modiga människor fortsätter att demonstrera. Det här är den sjukaste formen av behandling av ett problem jag någonsin sett. Istället för att hjälpa så gör man människors situation i princip omöjlig. Man isolerar människor istället för att låta dem vistas ute i samhället. Det är en så vidrig människosyn att det inte är klokt.

Och visst. Det finns folk som väljer att bära niqab själva. Men ärligt talat så är inte det saken som det handlar om. Saken handlar om att merparten av kvinnorna som bär niqab är uppvuxna och fast i en position där de inte har ett annat väl. Vi ska arbeta för valmöjligheten, det ska vi, och kvinnor som väljer det av egen vilja är inte ett argument mot detta heller. Men vi ska arbeta mot det på ett sätt som fungerar och uppmuntrar människans frihet. Inte ett sätt som enbart innebär att man gör utsatta kvinnor till fångar i sina egna hem.

Jag blir så förbannad och så äcklad varje gång jag ser den här lagstiftningen. Jag blir ännu argare när Jan Björklund vill förbjuda elever i den svenska skolan från att bära niqab. Vet ni hur många tjejer det var som fanns i den svenska skolan senast han körde sitt rejs med att man bör förbjuda det?

En.

En ung tjej.

I hela Sverige.

Det var så tydligt att allt handlade om rädsla och hat, inte en vilja att hjälpa eller ta tag i ett faktiskt problem. Att han var så ointresserad av att ens ta reda på hur många det gällde var så otroligt talande för hur han är och hur han resonerar kring det hela. Han är livrädd för niqabs. Livrädd. Så rädd att han inte kan tänka sig att hjälpa för en sekund utan det handlar bara om desperata, fåniga förbud för att han är livrädd.

Jag skiter i dig, Jan Björklund. Det är faktiskt inte du och din svennerädsla som är viktig i detta. Det är utsatta kvinnor. Få in det i din skalle. Om Frankrike kunde fatta det med så vore det trevligt, så jag hoppas att de här demonstrationerna kommer fortsätta med eld och låga. Det är inte acceptabelt att ett helt land är så rädda för en av de mest utsatta grupperna i samhället att man i princip förbjuder deras existens. Det är förtryck.

Jag förstår inte varför den svenska staten inte ställer sig upp mot Frankrike på riktigt för den här typen av människoförtryck tolererar vi inte så vitt jag vet om det skulle handla om något stackars lite fattigt land som vi gärna vill läxa upp lite. Men det är fint när det rör sig om oss, eller? Dra åt helvetet.

Oroa dig inte! Det är inte alls hemskt att bli utvisad!

Den här krönikan av Mattias Elftorp bör ni läsa. Han berättar om Bamseserierna som Migrationsverket och Egmont Kärnan ger ut tillsammans till asylsökande barn. Han fick ont i magen. Jag fick ont i magen. Läs den.

Nu kommer jag med en liten spoiler, men jag måste kommentera slutet. Serien är utgiven för att ge asylsökande barn stöd. Den är utgiven för att göra dem trygga. Det handlar om en björn som söker asyl och i slutändan blir han utvisad. Men han tycker det är bra ändå. Det är fint ändå. Han har saknat alla i hans land. Så det var bra ändå!

Okej, så de vill lugna. De vill säga att det inte är farligt även om man inte blir svensk medborgare. Men på ALLVAR? Barn som flytt undan krig, förtryck eller fattigdom – Kommer de verkligen på allvar läsa den här jävla Bamseserien och bli helt lugna och bah: “Näh, det var inte så farligt med kriget och det blir assoft att åka tillbaks till alla mina kompisar, ja, de som inte svält ihjäl eller blivit ihjälbombade allså! GU VA ROLIGT!”

Det är bara så förbannat smaklöst.

Jag skriver under på att barn måste ha stöd och bli lugnande. Men det här är ju bara hånfullt. Jag tycker att de som kom på den här briljanta idén själva kan flytta till något av de länder som vi får flest asylsökande från. Somalien, kanske? Stick dit. Om ni tycker att det är så jävla trevligt. Hela bunten. Så kan ni dansa runt och kramas som den där Meles. Skaffa er lite jäkla perspektiv, tack.

Min pappa säger faktiskt negerboll och därför är det okej!

Elaine Bergqvist har skrivit en krönika på SVT-debatt om Ulf Nilson och hans användande av ordet “pursvensk”. Hon tycker att PK-maffian överreagerar när de ser hans text som rasistisk och hänvisar till att ordet “pursvensk” helt enkelt handlar om en generationsklyfta. För det första håller jag inte med, jag har inte hört någon av mina äldre släktingar använda det ordet. Någonsin. För det andra är det inte riktigt ordet “pursvenskt” som stämplats som det rasistiska. Det har skojats om det, ironiserats om det, och folk har har undrat vad ordet “pursvenskt” egentligen avser. Hur många generationer tillbaks måste man ha svenska släktingar för att vara pursvensk? Är jag det, som har lite valon i mig från någonstans kring 1700-talet eller längre tillbaks? Eller måste man ha en släkt som i rakt stående led inte haft en enda liten släkting utomlands ifrån sedan dess att Sverige befolkades under… Jagvettefan när det var. Såna svenskar kan nog vara rätt svåra att hitta i vilket fall.

Men folk tycker däremot att det är rasistiskt att se det som ett hot att en folkgrupp förökar sig i Sverige. Det är vad folk sagt.

Sedan fortsätter Elaine Bergqvist att prata om ordet “negerboll”. Tryggt i den bemärkelse att hon ju själv är svart, så ingen kan kalla henne för rasist. Där är det också generationsklyftan som det syftas på. Språket såg helt enkelt ut så, vill Elaine föra fram. Ja, det gjorde det och beskrivningen av “Neger” i ordboken var något i stil med “Människoliknande apa som sitter i djungeln och gillar att slå på trummor”. Det skulle garanterat räknas som ett rasistiskt uttalande idag, så att något har accepterats tidigare, är sällan motiveringen till varför det bör vara okej även idag. För i så fall skulle folk kunna gå runt och våldta sin fru, slå barn och kalla svarta för apor.

Inte för att pensionärerna brukar vara de man hoppar på när de säger negerboll. Det är de yngre som använder uttrycket. Och jag hoppas att Elaine är glad nu, för nu kommer en massa personer runt tjugo någonting glatt hänvisa till hennes krönika med orden “Haha men hon är ju svart och får säga negerboll, så det är ju okej!” trots att det finns en massa människor som faktiskt upplever det här ordet som väldigt kränkande. Elaine gör inte det, men det innebär faktiskt inte att det är samma sak för alla med ett afrikansk eller brasilianskt ursprung.

Jag har själv begått samma fel. En kompis till mig, adopterad från Afrika (ursäkta mig om jag inte kommer ihåg vilket land, klantigt av mig) skojade själv om “neger” och “negerboll” med motiveringen att hon ville skoja om ordet för att ta bort den negativa stämpeln. Hon ansåg att om man skojade om det så skulle man på så vis beröva en del av rasisters kränkande makt. Lite som bögarna gjort med ordet bög. Jag tycker inte att det här är ett resonemang som är så konstigt alls, så jag köpte det, och tänkte att jag ju kan göra samma sak med samma motivering.

Aj.

Inte så bra.

För alla var inte av samma åsikt som min vän. Folk tyckte att det var kränkande. Två tjejkompisar till mig som båda är adopterade från Afrikanska länder blev väldigt sårade av det. Jag försökte förklara min synpunkt, men ärligt talat, det är klart att de hade rätt. Det är klart att de visste bättre. För det inte jag som utsätts för den kränkningen, det var de som blev det. Vad har jag i det läget för rätt att bestämma vad som är kränkande för en individ och inte? Det är lite som att jag skulle börja tycka att det var okej att killar tafsade på mig för att vissa tjejer gillar det. Jag vet ju att jag upplever det som kränkande att folk tar sig friheter med min kropp, andra tjejers åsikter om deras egen kropp är inte densamma som den jag har själv, och deras åsikt kan inte och ska inte förringa det som jag anser är kränkande och fel.

Och det är samma sak här. Man kanske själv anser att användandet av ordet negerboll är trivialt. Men kanske ska man se till dem som känner sig kränkta, och inte ta ett beslut över deras huvuden. Man kanske inte ska kalla dem för överdrivet politiskt korrekta eller löjliga för att de känner sig kränkta. Man kanske ska visa respekt istället.

Så vad jag känner att Elaine lyckas med i sin krönika är egentligen inte en förklaring av ordens ickebetydelse eller betydelse, utan snarare eld för folk som vill skita i andra människors känslor, använda vilka nedsättande uttryck de vill, som kommer kunna hänvisa till detta med motiveringen: “Ahmen gud vad löjlig du är, kolla, den här tjejen hon e ju svart och säger att det är okej så alltså du är bara en fjant skärp dig lipsill!”

Vilket aldrig någonsin är särskilt kul.

Är muslimer terrorälskare? Tror inte riktigt det, va

För närvarande sitter det en massa SD-bloggare och nazzebloggare och påstår att det visat sig att 30% av alla muslimer i storbritannien är för terrordåd. För att de läst en liten tidningsartikel, och för att de sedan tagit en grej ur den tidningsartikeln och dragit det ÄN MER ur sin kontext.

I Storbritannien så har det sedan en tid tillbaks pågått en diskussion om islamistiska gruppers närvaro på Universitet i Storbritannien. Detta har setts som ett problem, många har velat förbjuda dem, kasta ut dem, men de oroliga har inte fått det stöd de önskat. Så det beställdes en undersökning som gjordes på 1400 studenter varav 600 var muslimer som ställde frågor om deras syn på terrordåd, kvinnosyn och så vidare.

Resultaten var inte jättetrevliga. Inte alls. Det finns flera som skriver om detta och fler som nu skriker “VAD VAR DET JAG SA” likt Alexandra Brunell (Jimmie Åkessons sekreterare) som twittrade ut “Äntligen” efter terrordådet på Götgatan. Eller, vad var det jag sa, det får man väl säga. Men de som skriver ÄNTLIGEN har jag inte sådär jättemycket respekt för.

Men, i undersökningarna som gjorts av You Gov som går igenom Storbritanniens genomsnittsbefolkning av muslimsk tillhörighet så ser inte siffrorna likadana ut. Inte ens i närheten. 6% säger att de kan städja terrordåd, men en absolut majoritet fördömer dem. 6% är fortfarande inte en trevlig siffra, men ärligt talat så undrar jag om vi inte skulle få en högre siffra här i Sverige bland sk “pursvenskar” (Tack för den, Ulf Nilson) om man ställde frågan om man ansåg att man skulle slänga ut alla muslimer ur Sverige.

För det andra så har vi också undersökningar som gjorts i muslimska länder. I somliga är man för terrorattentat, i andra inte. Inget oväntat i det.

Mest intressant i det hela är däremot att islamistiska grupper är kraftigt underrepresenterade i Europa vad gäller terrordåd.

Om man på allvar ska ta det här som representativt så vill jag genast att vi ger oss ut på svenska skolor och gör liknande undersökningar. Om vi inte får in en massa vänsterextrema, högerextrema och rassar som i vissa fall kan tycka att terror är berättigat så kommer jag bli riktigt förvånad. Det finns ju en jäkla massa studenter som, i alla tider, i alla länder, begått våldsamma handlingar för att krossa stat, andra grupper, och för att framföra sin ideologi. Och ärligt talat så kan man inte ta ungdomars åsikter som representativt för en hel grupp. Det är såklart inte bra. Det är aldrig bra att förespråka våld, oavsett om du är 14, 18, 22, 40 eller vad som helst.

Men så länge inte Svenskar vill skildras utåt efter sina ungdomars extrema åsikter, så får vi nog vara goda att låta bli att göra samma klavertramp själva. Ni vet väl hur höga ratings extremkonservatism och högerextremism har på våra egna skolor idag? Kanske ska en engelsk tidning skriva om det och blåsa upp det som svenskars politiska hållning?

Nä, då skulle vi nog balla ur och kalla dem för ena jävla pantskallar. Så jag skulle nog föredra att ingen annan använde en så skev vinkling på andra grupper själva. Det är rätt desperat och pinsamt.

Men det viktigaste av allt är att lyssna på vad våra svenska muslimer säger. De tar avstånd från terrordåd. Vårat folk säger nej, demonstrerar, och står upp MOT terrorn. Vilket är bra, starkt och underbart. Speciellt med tanke på hur många de möter just nu som likställer Islam med terrorism och är snabba med sitt hån, sitt hat och sina hot och sina skeva siffror och sitt behov av att framställa alla muslimer som Satans fanbärare.

I Storbritannien finns det extrema grupper. I Storbritannien är hatet och rädslan inför muslimer gigantiskt. Låt oss inte skapa samma skit här.

Det är inte muslimerna som kommer stå för tredje världskriget

Har ni sett Ulf Nilsons krönika i Expressen idag? Den tar upp terrordådet på Drottninggatan, kriget mellan muslimska fundamentalister och ickemuslimer och gör i stort slutsatsen att problemet är att muslimer föder fler barn än vad svenskar gör och därför har vi ett stort hot framför oss som kommer resultera i ett gigantiskt krig.

Gud vad kul det måste vara att läsa den där krönikan som muslim. Eller än hellre: Muslim som väntar barn! Det kan inte vara så himla kul, tänker jag, att få sitt ofödda barn markerat som ett hot och en del i vägen till ett världskrig.

Lustigt att man aldrig säger samma sak om svenskar när de freakar loss. Galningen som körde ihjäl folk i gamla stan, som exempel. Inte var det någon som skrev att problemet är att vi har för många svenskar i Sverige eller att det föds för många svenskar. Nä, för svenskar är ju inte en grupp på det viset och våra galningar är ju bara avvikande skeva individer, men den saken kan ju förstås inte gälla för andra grupper. Nänä. Att det föds barn i Sverige det kan ju bara vara positivt om det hör till vår “pursvenska” fina, sansade grupp som inte alls har någon förmåga att begå brott överhuvudtaget. Nä, så är det säkert.

Nu har jag förvisso hört Jimmie Åkesson säga att svenskar ska börja stämplas som en folkgrupp och om vi får DET igenom så kan vi kanske förhoppningsvis föra samma skeva argumentation även kring svenska brottslingar. Fyfan vad fint.

Förlåt mig, jag kanske är sjuk i huvudet, men jag tycker att varje barn som föds i det här landet oavsett vilka föräldrar de har är en välsignelse. Ett barn som föds i en muslimsk familj är lika vackert och fantastiskt som ett barn som föds i en ateistisk medelsvenssonfamilj.

När främlingsfientlighet går så pass långt att man börjar stämpla barn, födda som ofödda, som ett hot, då har vi något jäkligt läskigt framför oss. Vet ni vad vi har då? Då har vi Tyskland 1934. Då har vi Hitler. Då har vi samma attityd som förde oss till Förintelsen. Jag kan inte stå för det och jag kan inte acceptera att folk framför människors barn som ett potentiellt hot. Det här är barn, barn blir till det vi formar dem till, till vad vi låter dem göra, till vad vi ser hos dem, den potential vi ger dem och alla möjligheter vi ger dem att utvecklas. Med kärlek, omtanke och acceptans.

Ulf Nilson är inte den enda som stämplar muslimers barn som ett framtida hot. Främlingsfientliga personer har skrivit detta i mitt eget kommentarsfält, på Newsmill, på andra bloggar, på Flashback, på främlingsfientliga websidor. Det är ingen ovanlig åsikt.

Tro fan då att terrordåden kommer öka. För det ÄR Tyskland 1934. Ser man det här hotet mot den du är, din familj och dina framtida barn och du ser hur människor runt om dig är så rädda för att din grupp ska växa, tro fan att du vill göra något åt de tecken du ser växa sig starkare.

Jag vet inte hur jag skulle fungera själv, ärligt talat. Till och med jag skulle kanske kunna vara kapabel att begå terrordåd. Eller jag vet inte. Våld är aldrig rätt, men jag blir inte förvånad när det händer när åsikter yttras av det slag som bland annat Ulf Nilssons. För jag skulle bli rädd som fan.

Sedan den här attityden som går ut på att vi i västvärlden inte har gjort något utan bara varit snälla och gulliga. Vilket skitsnack. Muslimer förföljs rätt ordentligt i västvärlden. Herregud, länder stiftar till och med lagar mot troende muslimers kläder. Man stämplar deras framtida avkomma som ett hot. Den enda bilden som förtäljs i media av troende muslimer är förtryckande, våldsam och intolerant. Västvärlden håller på att egga upp hela sin befolkning till hat, till krig, och det tror jag faktiskt att det är rätt så många muslimer som ser.

Jag kan se det. Jag är inte utsatt för det, men jag ser det så tydligt i vilket fall. Jag skräms av det.

Och vet ni vad? Under andra världskriget lät Sverige Hitler göra exakt som han ville. Om samma sak skulle ske idag så kan jag inte se annat just nu än att Sverige skulle agera likadant idag som då. Vi skulle säkert gnälla lite, men många, fruktansvärt många, skulle i hemlighet tycka att det var lite skönt att man rensade bort muslimer. Många skulle uttalat vara glada för det. Jag tvivlar inte på det här en enda sekund.

Och så länge DET fortsätter ska vi nog vara jäkligt glada för att vi hittills bara sett ett enda terrordåd. Jag tror inte en sekund att det som hände på Drottninggatan var en produkt av muslimers hat mot hur svenskar lever sitt liv. Jag tror däremot på att det var en produkt av hur vi isolerar muslimer, hur rädda vi är för muslimer, att vi försöker lagstifta om deras kläder, tvingar in dem i extrema grupper för att de inte accepteras i vårat samhälle och hur man ständigt och jämt ser folk tjata om vilket hot det är att muslimer överhuvudtaget existerar. Jag är imponerad av de muslimer som klarar av att leva i Sverige med huvudet högt, för det kan verkligen inte vara lätt.

Eller så gör vi som Jimmie Åkesson tycker och så gör vi om “svenskar” till en “folkgrupp” och börjar dra alla svenskar över en kam. Kanske kan vi lagstifta lite mot svenska tjejer kläder också, när vi ändå håller på? Klackskor, exempelvis. Vad är det för jäkla plagg egentligen? Eller korta kjolar för den delen.

Vad är rasism enligt mig?

Vad är rasism? Det är säkert subjektivt, men en fråga som jag tror att det är värt att vi alla ställer oss själva. Jag vet nämligen inte alltid själv var jag drar gränserna. En tjej skrev i kommentarsfältet att det blir rasism när man värderar sin egen kultur över andras. Det håller jag inte med om. Att tycka om sin egen kultur är i högsta grad inte samma sak som att förtrycka eller hata andra. Jag måste kunna föredra julafton före sabbat utan att det är några konstigheter. Jag tror inte att så många tycker att det är några konstigheter där heller. Skulle jag vilja förbjuda folk att ha sin sabbat skulle det såklart vara en helt annan sak, dock, där hamnar vi i rasism.

Men det är också subjektivt. Vilka delar ur någons kultur, religion, och handlingar och regler som kommer från det är det okej att ogilla? Jag avskyr könsstympning som de allra flesta svenskar. Jag tycker inte att det är acceptabelt att vissa invandrarkvinnor går helt utan utbildning och i princip lever som slavar för sina män. Allt detta går emot de mänskliga rättigheterna, och jag tror inte att någon skulle kalla mig för rasist för detta heller. Om jag däremot skrev att alla invandrare uttövade könsstympning och kvinnoförtryck – Då tycker jag att vi kan börja se det som rasism. Då är det nämligen ingen vilja att ta tag i ett problem, då är det en vilja att dra alla, oavsett vilket land de kommer ifrån, över en kam och utpeka människor som förtryckande skurkar bara för att de inte är födda i Sverige eller beter sig kristet.

Så, får man, exempelvis, säga att man ogillar islam? Ja, det tycker jag faktiskt att man måste få säga. Om man är ateist och är för ett sekulariserat samhälle så bör man få argumentera mot alla religioners existens. Om man däremot inte är emot, säg kristendomen, men säger sig hata islam så skulle jag garanterat stämpla den här personen som konservativ och möjligen även främlingsfientlig – Men inte ens det blir rasism enligt mig. Om man däremot arbetar för att förbjuda religiösa uttryck och moskéer – Då tycker jag att vi hamnar i en situation där det rör sig om förtryck och kraftig främlingsfientlighet. I en militant ateists fall för det sig där om en stor fientlighet mot alla religioner, och kan inte stämplas som rasism, men i fallet att man inte är emot andra religioner men vill förbjuda just islam, som exempel, då tycker jag att vi kan tala om rasism.

Låt oss nu tala om det ytterst känsliga ämnet om hur stor invandring man ska, eller inte ska ha, till Sverige. Är det rasism att vilja sänka kvoterna? Det kan vara, men det behöver inte vara det enligt mig. Jag tror att de allra flesta av oss vill hjälpa så många flyktingar som bara möjligt, jag tror att de flesta av oss vill ge asyl till förföljda människor. När jag läser eller ser krig och fattigdom i andra länder så känner jag som de flesta av er – Jag mår dåligt, jag kan gråta. Jag känner att man skulle vilja hjälpa. Skicka bistånd, välkomna de som vill hit, välkomna dem med öppna armar. Trots detta är jag av åsikten, och ni ska veta att det tar emot mycket när jag skriver detta, att man inte kan ha obegränsad invandring till Sverige. Det är inte ekonomisk eller socialt möjligt. Tar vi emot fler än vad vi klarar av så kan vi inte hjälpa dem som kommer hit, vi kan inte hjälpa så många att integreras som man måste hjälpa, och vi skapar utanförskap och fattigdom. För att inte nämna de ekonomiska begränsningar vi har i hur många vi kan hjälpa i och med vårat sociala skyddsnät. Men jag tror att ni alla vet om att vi har vissa kvoter. De här kvoterna är siffror som Sverige tillsammans med EU och FN har kommit fram till. Vi tar in mycket invandrare i Sverige. Vi tar in mycket större kvoter och överskrider inte sällan de kvoter vi har fått. För vi lever i ett land där många tycker att det är rätt.

Men en del tycker inte att det är rätt, de vill begränsa kvoterna. En del vill det av ekonomiska skäl, andra vill det för att de bara inte vill ha fler invandrare. Det sistnämnda kan absolut röra sig om främlingsfientlighet och rasism, men det förstnämnda är inte det, och man måste kunna ha en diskussion om begränsningar utan att det skriks rasism. Rasism ska man skrika när det är uppenbart att det rör sig om rasism. Det andra, om man inte vill att kvoterna ska begränsas, eller om man vill att de ska bli större – Då ska man argumentera för det. Så kan båda parter mötas och framföra sina argument för varför de anser att kvoterna ska öka, minska eller fortsätta på samma nivå.

Jag vill personligen inte minska kvoterna. Jag har egentligen inga andra argument för det förutom argument om solidaritet och människovärde. Men jag tycker inte att vi kan ha obegränsad invandring heller. I dagsläget kommer det hit så få som 8000 flyktingar om året, anhöriginvandringen står för 35.000 invandrare om året (efter de minskade kvoterna, det var 50.000 om året innan Alliansen minskade kvoterina) och arbetskraftsinvandringen står för ungefär 20.000 invandrare om året. (Källa: Statistiska Centralbyrån) Personligen skulle jag vilja minska anhöriginvandringen men öka invandring för flyktingar för där känner jag att mitt hjärta ligger. Minska totalt sett vill jag däremot inte. Men jag tycker att vi ska ha höga kvoter för att hjälpa människor i nöd, inte för att man ska kunna skeppa hit alla man känner. Då används kvoterna på fel sätt enligt mig.

Så vad är då rasism enligt mitt intryck? Vad har jag reagerat på genom åren?

Burkaförbudet i skolan, speciellt senaste gången det togs upp och eldades på att Jan Björklund, tyckte jag endast och enbart rörde sig om ren och skär främlingsfientlighet och i vissa fall rasism. Här har vi en massa människor som helt plötsligt ska pådyvla vilka problem det är för lärare att de inte får ögonkontakt med sina elever. Att det är en nödvändig del i undervisningen att se folks ansiktsuttryck. Det startades upp jag vet inte hur många anonyma bloggar som påstod sig vara lärare som “talade ut” om hur svårt det var. Oh, really? Är det verkligen ett sånt problem? Hur är det med blinda elever, eller elever som skelar kraftigt, för den delen? Ska vi förbjuda dem med? Nä, det skulle ju aldrig komma på tal. Nej, det gällde endast och enbart tjejer som på grund av religion bar ett visst plagg – och vet ni hur många tjejer i den svenska skolan som det här rörde? Två unga tjejer. I hela sverige. Inte fler än två. Det var så klart och tydligt att det här enbart rörde en fientlig inställning till islam och rasism att det inte var klokt. De här anonyma lärarbloggarna var såklart fejk, då de var utspridda på så många orter att det inte ens var möjligt att detta kolosala nummer skulle ha mött dessa två tjejer med burka. När man för fram en så stor, nationell mobbningskampanj mot två små tjejer så är det rätt uppenbart att det inte rör sig om de “resonliga” argument som fördes.

Burkaförbudet på allmän plats fick mig också att reagera. Argumenten löd att om man inte kan identifiera folk så kan de begå brott. Eh, jaha? En gång någonsin har ett bankrån skett där gärningsmännen hade burka på sig. Jag undrar om det inte var planterat, om jag ska vara ärlig. Burka är ju inte ett så praktiskt plagg om man ska röra sig snabbt och smidigt, direkt, och de typiska rånarluvorna är nog att föredra för de allra flesta. Det var ju inte som att de här rånarna sprang ut och “blandade” sig med en burkabärande befolkning. När man för det här argumentet i Sverige så blir det så otroligt uppenbart att det bara rör sig om främlingsfientlighet eller rasism, då rånarna i Sverige knappast skulle vara praktiskt dolda av en burka! Det finns omkring 150 burkabärande kvinnor i hela Sverige så det är knappast som att en rånare skulle kunna blanda sig lite praktiskt med resten av befolkningen och alltså lyckas fly obemärkt om han eller hon bar burka! Nej, de skulle bli väldigt tydliga, de skulle sticka ut något otroligt, så de skulle få ägna mycket mer tid och energi åt att slänga av sig burkan än om de bara behövde slita av sig en rånarluva. Men för min del så får rånare gärna testa att utföra brott i burka då det kommer bli synnerligen lätt att peka ut dem om de flyr från brottsplatsen iklädda detta, eller bli allvarligt sinkade när de springer därifrån!

Men jag tycker inte att det är rasism att vara emot burkan. Att införa förbud, enligt lag, tycker jag rör sig om förtryck. Men att vara emot burkan är inte samma sak som att arbeta för att förbjuda den.

Det finns massvis av skäl till varför folk är emot burkan. Jag ser personligen burkan som en symbol för kvinnoförtryck. De flesta muslimer är inte för burkan och de flesta muslimer bär inte burka. Sjal och burka är så oerhört långt ifrån varandra att det inte är klokt. Jag är emot burkan, men anser inte att man kan förbjuda den. Jag skulle vilja se att kvinnor själva fick makt världen över att slippa bära burka – Men rätt väg att gå är inte förbud. Man kan inte isolera de här kvinnorna och skapa en situation där de inte kan röra sig ute i samhället. Man måste integrera dem i samhället. En vän till mig jobbar med just somaliska kvinnor som alla bär burka. De får lära sig om det svenska samhället, vilka rättigheter de har, och vet ni vad de gör? De skiljer sig från sina män! De flesta min vän möter skiljer sig från sina män, flyttar till en egen lägenhet, slutar bära burka och börjar unyttja de rättigheter de har i det svenska samhället. De har det såklart inte enkelt, de blir utstötta av hela sina familj, folk spottar på dem på gatan, majoriteten har blivit omskurna och har fått sin klitoris avskuren och sitt kön ihopsytt och har problem med så vardagliga sysslor som att kissa. Men de skiljer sig, det fungerar, det går att integrera människor. När människor erbjuds frihet och får hjälp med att finna styrka så ser man en förändring.

Trots detta finns det människor som pratar om den kraftigsa islamiseringen av Sverige. Jag ser ingen islamisering av Sverige. Det där är ett spöke, ett stort uppmålat spöke för att skrämmas i syfte att skapa intolerans och hat. Vad jag däremot ser är kvinnor som kommer från utsatta situationer och som kan göras fria från dessa situationer om de kommer hit och man erbjuder dem frihet. Jag vill att kvinnorna ska fortsätta komma hit. Jag är en feminist rakt igenom och få saker får mig att må så dåligt som att veta att det finns kvinnor världen över som blir misshandlade, utnyttjade och får sina underliv sönderskurna bara för att de är kvinnor. Jag vet att ingen kommer kalla mig rasist för detta. Såklart. Diskussionen om frigörande av förtryckta kvinnor och diskussionen kring könsstympning handlar om mänskliga rättigheter – Och där skriks det rasist väldigt sällan. Tack och lov.

Men inte alltid. Ibland tolereras detta. Moderaterna har exempelvis placerat en man som är för månggifte (att mannen ska kunna ta fyra fruar, men såklart kan inte kvinnan äkta fler män) och som tycker att det ska bli lagligt att misshandla sin fru i riksdagen. Hans namn är Abdirizak Waberi och han är ordförande i Islamiska förbundet i Sverige och vill hävda att det bara finns en enda korrekt tolkning av islam. Jag tycker att det är vidrigt att en person som argumenterar för en upplösning av mänskliga rättigheter ska ha en plats i riksdagen. Jag avskyr honom något ofantligt, och jag avskyr honom än mer för att han vill påstå att hans förhållning till islam är den enda korrekta, och att han i sin centrala roll smutskastar andra muslimer i Sverige.

Rasism är, enligt mig, en vilja att införa förbud mot saker som inte trotsar de mänskliga rättigheterna. Man kan hålla en moralisk diskussion och olika många saker, inom islam, kristendomen eller annat. Men precis som en person måste kunna föra upp förslaget om månggifte, så måste man även kunna kritisera förslaget om månggifte. Det är inte mot de mänskliga rättigheterna om en somalisk man argumenterar för att en man ska få ha fler fruar än en – Och det är inte emot de mänskliga rättigheterna om man tycker att hans förslag är vedervärdigt. Det är emot de mänskliga rättigheterna om samma man argumenterar för att man ska få slå sin fru, och i det läget anser jag det helt okej att till och med uttrycka att den mannen inte borde ha en plats i Sverige. I det här läget tycker jag inte längre att det rör sig om rasism – Det rör sig om ett kraftigt ogillande inför en man som tycker att män ska få misshandla kvinnor ostraffat.

Jag tror att jag är klar och tydlig nu. Jag tycker att man ska trotsa rasism. Man ska sätta ner foten och säga att rasism aldrig någonsin tolereras. Men jag tycker att man måste tolerera en diskussion också. Man måste låta folk framföra sina åsikter, men sätta ner foten när det rör sig om allvarlig intolerans eller människoförtryck. Vi kan inte stämpla all kritik mot andra religioner eller all kritik mot Sveriges integration och invandringspolitik som rasistisk. Men när någon vill förbjuda människors existens, människors rättigheter – Då ska det aldrig någonsin tolereras oavsett vílket håll det kommer ifrån. Oavsett om det rör sig om Sven Svensson eller Abdirizak Waberi.

Jag vill inte att Sverigedemokraterna ska få ett större stöd men om vi låter vissa diskussioner vara otillåtna så kommer de att få det. Så länge partier som Moderaterna tycker att det är jättefint att ha en man som är för kvinnomisshandel i riksdagen samtidigt som de vägrar ha en diskussion om den här mannens delaktighet i det svenska samhället så har vi ett problem. Sverigedemokraterna kritiserar såklart den här mannen något ofantligt – Och hur många tror ni att de får medhåll av? En jävla massa människor, skulle jag tro. Men det är klart, det är också den enda plats där man offentligt kan ta upp dessa frågor, så klart som fan att de har fått ett ordentligt stöd. Medan Moderaterna själva gullar med en man som är offentligt för kvinnomisshandel.

Personligen vill jag inte att ett parti där det finns så många som har ett förlutet inom naziströrelsen ska få större makt bara för att de råkar ha vissa åsikter som många håller med om. Jag vill inte få in hela Sverigedemokraternas paket i vår regering. Men det kommer vi få om vi fortsätter på det här viset, och nästa val skulle jag inte vara förvånad om deras stöd växt något ofantligt om vi fortsätter på samma spår.

Vilket klimat skapade Sverigedemokraterna?

Även om jag inte tror att Sverigedemokraterna kommer att få igenom särskilt mycket av sin politik under de kommande åren så anser jag att man måste vara vaksam på det klimat som skapat den situation som resulterat i att Sverigedemokraterna fick så mycket röster.

En del talar om utanförskap som en trolig förklaring. Att alliansen har skapat klyftor mellan människor i sin jobbpolitik, att de som har jobb gynnas, och de utan jobb försätts i en värre sits än vad de gjorde tidigare vilket innebär att klasskillnader ökar och därav behovet för en syndabock.

En del talar om den växande ilsmafobin i hela västvärlden.

Andra talar om att det är en proteströst för att Sverige har varit luddiga och vaga i sin invandring och integrationspolitik.

Jag tror att allt hänger ihop. Arbetslösa unga män (för ja, det är framförallt män som stödjer SD) som känner att den hjälp de borde få istället går till en annan grupp, en grupp de är övertygade om enbart kostar Sverige pengar och har en otrevlig effekt på Sveriges brottsstatistik. Unga män som är övertygade om att invandrare gynnas orättvist mycket, samtidigt som de själva är bortglömda av svenska samhället. Det känns kanske märkligt att be er tänka på Flashback i ett sånt här inlägg, men på Flashback finns de, och där ser man deras bild av det svenska samhället idag, och man måste även vara vaksam med det även om det är lättare att skriva ett snubbligt, hånfullt inlägg.

Sedan har vi islamfobin, och rädslan för en islamisering av hela västvärlden. En rädsla för att bli tvungen att leva med religiösa ideal som inte egentligen är olika ideal vi haft tidigare även i Sverige, i vår egen kultur, som vi gått bort ifrån.

Sist, men inte minst, har vi rädslan för att Sverige inte klarar av att hantera så många invandrare som vi släpper in. Människor som anser att Sverige kommer hamna i ett massinvandringskaos om vi inte stryper anhöriginvandringen. Här har vi, tror jag, många som röstar på Sverigedemokraterna som själva varken är rädda för islam eller som är drabbade av ekonomisk olycka. Här har vi en blandad skara främlingsfientliga människor, samtidigt som vi har en skara människor som tittar på Sveriges integrationspolitik, konstaterar att den inte är bra, och som vill att vi tar tag i detta innan vi tar in mer människor.

Allt detta måste man vara vaksam på under de kommande fyra åren, och istället för att håna och censurera bör man ta en diskussion. Varför är folk rädda för islam? Varför känner sig folk missnöjda med Sverige? Hur integrerar vi invandrare lättare?

Själv tycker jag att det är tråkigt att det ska vara så svårt att ta upp de här frågorna utan att det skriks rasist. Jag vet att det är svårt att diskuteraalla frågor som rör människor från olika kulturer. Jag kommer senast ihåg när jag gjorde det. En muslimsk man hade vägrat att ta en kvinna i hand på hans arbetspraktik och hade förlorat sin A-kassa på grund av det. Oacceptabelt, tyckte somliga, han ska väl få agera hur han vill? Han visade respekt på sitt vis, enligt sin kultur, och bugade istället. För grovt, tyckte andra, som menade på att det förvisso var felagerat från hans sida, men att det var lite väl att han förlorade sin A-kassa. Bra! Tyckte en tredje grupp.

För grovt, tyckte somliga, att dra bort hans A-kassa, men samtidigt så måste man förstå att i Sverige ska man behandla män och kvinnor på samma vis. Det är det samhälle vi slagits för, och även om man är för religionsfrihet, så finns det en respekt vi utövar i samhället, och det är religionsfrihet med krav på att andra inte kränks i vårat samhälle. En man som vägrar ta en kvinna i hand får förstå att det blir konsekvenser, för man kan inte avvika från sina ideal för att stödja en minoritets ideal vad gäller hur man särbehandlar könen. Det här sa jag. Jag kallades, inte förvånande, för rasist.

Vi ska inte hymla. Även detta skapar Sverigedemokrater. Att börja skrika rasist i onödan. Att överdriva och inte låta människor göra annat än att vara tysta eller hylla. Vi måste respektera vår egen kultur med, och man kan inte kalla folk för rasister för att de är måna om det svenska språket och den svenska kulturen och vill leva sitt liv på det vis vi arbetar för. Jag tror att de som skriker rasist var och varannan sekund bär ett ytterst ansvar för att ha skapat det klimat vi har idag. Ett klimat där man enbart kan diskutera såna här frågor i hemlighet, på anonyma forum. Aldrig öppet, aldrig med folk. Det här skapar ett klimat där folk söker sig till grupper där de får diskutera sånt här, och en man eller kvinna som bara vill få sin hand skakad enligt svenska seder och bruk blir snabbt indragen i en härva av främlingsfientlig propaganda. De är kanske inte själva främlingsfientliga, men de kan diskutera fritt utan att någon skriker på dem, förolämpar dem och kränker dem för att de inte vill bli behandlade annorlunda enligt en annan kulturs seder. Det här skapar missnöje, och i högsta grad en sympati med Sverigedemokraterna, för att man önskar att man kunde veva en svensk flagga utan att bli spottad på.

Jag har sett så många människor skriva på internet att de valt att lägga sin röst på SD för att de känner sig desperata och kränkta över att överhuvudtaget inte få ta upp frågan om invandring. Människor som ine får ha en röst blir desperata människor och då sker det tråkigheter. Det här gäller invandrare som inte får plats i samhället, som inte får jobb, bostad och som söker sig till sina landsmän och får stöd i extrema grupper, och det här gäller även svenskar. Såhär fungerar helt enkelt människor. Vi är likadana i det här avseendet, och överdrivet hat skapar grupperingar, brottslighet, missnöje och extremism.

Det klimat som gjort Sverigedemokraterna det stöd vi såg i söndags är vi alla delaktiga till att skapa. Det är inte bara Alliansens politik, det är inte bara en rädsla och okunskap inför inslam, det är inte bara klasskillnader. Vi är alla delaktiga i det här klimatet och jag vill att alla måste inse sin del i det hela och inte bara försöka hitta en ny syndabock. I det läget kommer vi ingen vart överhuvudtaget.

Att läcka ut registret med namn, telefonnummer och e-post till alla som bett om att få mer information från Sverigedemokraterna är inte ett listigt grepp för att få bort Sverigedemokraterna från Sverige. Att ett par blivit dödshotad för att de står på den där listan är inte en effektiv taktik för att handskas med problemet. Det är det här som skapat stödet för Sverigedemokraterna.

Tyvärr är jag inte heller oskyldig i detta. Jag har också skrikit rasist i onödan, jag har också gått på onödigt hårt och hånat. Jag är lika rädd för rasism som de flesta andra och jag vet att jag inte alltid ska agera utifrån den rädslan, men likt förbannat så gör jag det. Rasism gör mig arg. Det gör det. Jag har svårt att förstå hur man kan värdera människor olika bara på grund av deras ursprung. Men vart går gränsen för vad rasism är? Är det rasism att vilja att invandrare ska kunna det svenska språket och ha kunskap om det svenska samhället för att bo här? Är det rasism att vilja begränsa anhöriginvandringen till Sverige i tider där Sverige har en osäker ekonomi? Är det rasism att ifrågasätta burkan? Är det rasism att vilja bli behandlad likadant oavsett om man är kvinna och man?

Jag vet inte vad som är rasism och inte i detta, och jag tänker inte försöker förespråka vad som är det eller inte. Men jag tycker att vi väldigt ofta skriker rasist lite för kvickt.

Likställ inte burka och niqab med rånarluvor

Häromdagen skrev Margareta Cederfelt (M) och Per Bill (M) på SVD Brännpunkt om huruvida man sa förbjuda burka och niqab i vårat svenska samhälle eller ej.

I kort: De anser att nej, det kan man inte, det inskränker utsatta kvinnors situation. Jag håller med. Läs det hela HÄR.

Diskussionen i kommentarsfältet är som den brukar. Folk jämför burka och niqab med andra plagg som döljer ansikte och andra drag som försvårar identifiering, bland annat rånarluvor. Om man bara utgår från svensk lagstiftning vad gäller identifikationsmöjligheter blir det rätt tydligt att båda bör förbjudas, men vill man verkligen ha samma regler kring något som inte är en rånarluva på något annat sätt eller vis?

Det finns säkert kvinnor som väljer att bära dessa plagg som inte skulle lida konsekvenser från släkt och sin gemenskap. Om det var så för alla så skulle inte jag se någon som helst problematik med att förbjuda dessa plagg. Frihet, javisst, men det finns alltid begränsningar. I det läget kan man absolut jämföra dessa plagg med vilket som helst annat som döljer ansiktet. Då har individen ett val.

Men alla har inte ett val, och det är på grund av dem som vi inte kan förbjuda burka eller niqab.

Det finns kvinnor som skulle bli förtryckta från sin familj, sin släkt – Ja, hela sin gemenskap och kultur om de tog av sig dessa plagg. Kvinnor som skulle bli begränsade till hemmet om vi införde dessa förbud. De här kvinnorna lever redan under utsatt miljö, ska vi verkligen förvärra det här? Av respekt för deras frihet, och deras brist på valmöjlighet, måste vi tillåta plagg som i alla fall gör det möjligt för dem att vistas ute i samhället. Vår kontroll i Sverige är inte så pass bra att vi får reda på, och uttrycker, i alla problematiska situationer. En kvinna skulle kunna hållas inne hela sitt vuxna liv utan att några tilltag gjordes. Förmodligen gäller samma sak ungdomar. Våra system är inte så pass exakta att vi tar tag i varje situation.

Den dagen vi har blivit bättre på att integrera folk av annat ursprung och religionstillhörighet och på så vis kan erbjuda större möjligheter och självklara valmöjligheter så kan man, med hänvisning till att man inte får dölja ansiktet enligt svensk lag, förbjuda samtliga plagg som innebär detta. Men idag kan man inte likställa burkan med en rånarluva, eller lakan över huvudet eller vad som helst annars. Plaggen innebär så mycket mer än så. Idag är dessa plagg den enda möjligheten för många kvinnor om de vill vistas ute i samhället – Vi ska utestänga dem, tvärtom så ska vi bjuda in dem, och arbeta för ökad frihet i deras liv.