Konstigaste dokumentären jag sett, bajsmedeltidslajv och hatpropaganda mot moderna toaletter

Läser att Bloggkommentatorerna skriver om detta med människor som inte tittar ner i toalettstolan efter att de bajsat. Personligen måste jag säga att jag garanterat hört till kategorin av människor som tycker att detta är sjukt äckligt och totalvägrade att göra något sånt, men framförallt börjar jag tänka på en något märklig dokumentär jag såg en gång om Storbrittannien, deras matvanor och tarmhälsa.

Jag kommer inte ihåg om dokumentären helt fokuserade på tarmens hälsa eller om programmet rörde att äta rätta och skaffa en bra diet och gå ner i vikt i stort. Jag kommer inte ihåg vad den hette, så jag kan inte leta upp den, men det här är i alla fall det jag kommer ihåg.

I programmet berättar de hur toaletterna i Storbrittannien är utformade. Tydligen så är de vinklade på ett vis som gör att bajset plaskar ner bakom en kant när man gör nummer två så att man inte kan se det i toalettstolen. Programmet ville mena att detta var ett stort skäl till varför så många i Storbrittannien har mycket problem med magen, då det är viktigt att hålla koll på hur ens bajs ser ut för att veta om man är frisk och äter bra eller inte. De gick in på det här med att större delen av immunförsvaret sitter i tarmen och därför är det viktigt att hålla koll, och att detta är en viktig sak att göra regelbundet som man använde innan dagens moderna samhälle där man istället började fixera extremt mycket vid hygien och människor började få en fobisk inställning till allt som rör kroppen. Så långt inga konstigheter.

Men, sen, sen så åker de iväg på en bajsmedeltidslajv. Ja. Bajsmedeltislajv. Människorna som ska gå igenom ett dietbyte och lära sig hålla koll på sin hälsa får bo på ett gammalt slott och bära en massa medeltidskläder. Man plockar ut det ur deras kost som de äter för mycket av, som typ ost och choklad. Varje dag får de gå på hälsosamma promenader och hålla på, och det blir dramatik när någon smiter iväg på en pub en kväll för att fuska lite och han för skämmas inför hela gruppen för att han inte lever ett propert bajsmedeletidsliv.

De har inga toaletter. De ska kissa och bajsa i pottor. De får sitta i ett obekvämt rum som är stort och skreva över en jävla potta medan de ska försöka bajsa. ALLA kvinnorna blir förstoppade. Inte så jävla konstigt kanske, för att de får sitta där och balansera över en potta samtidigt som de håller upp de otympliuga medeltidskjolarna och försöker bajsa och kännas sig pinsamma.Den första tjejen som lyckas bajsa gör det efter 3 dagar men det går inte bra för någon av dem. Surprise surprise liksom. Kanske speciellt med tanke på att det sitter en bajsexpert och tittar på deras bajs i pottorna och sedan håller upp de jävla pottarna framför filmkameran och bara: “Ja den här personen äter ju lite för mycket fibrer av det här slaget” och man bara: “MEN TACK FÖR ATT DU VISAR BAJSET, ARRRGH!”  och sedan korrigeras personernas kost efter hur deras bajs är.

Sedan går de in och pratar om Bristool Stool Chart, så då är en bedömningskala på färg och fasthet på bajs som man då utgår ifrån när man gör såna här analyser, och så säger man typ att alla i hela Storbrittannien skulle bli lyckliga, smala och hälsosamma bara alla dessa ondskefulla moderna toaletter avskaffades och folk lärde sig att analysera sitt eget bajs. Säkert en viss sanning i det, men seriöst, bajsmedeltidslajv och värsta propagandasnacket om att bajset är lösningen på allas problem och alla kommer bli lyckliga om de lär känna sitt eget bajs.

Jag stängde av den efter en stund. När typ den femte pottan med bajs visades upp i TV-rutan. Jag menar. Vadfan. Visst, jag kan kolla på mitt eget bajs. Det går. Men jag vill som fan inte sitta och glo på andras bajs, speciellt inte i en jävla märklig och onödig medeltidssetting där alla blir förstoppade för att det är så jävla obekvämt och konstigt. Vad var poängen med det? Jävla förtäckt bajsfetishprogram av galna lajvare. De ville säkert att alla skulle bli det så att det blev mer göttigt bajs i pottan när det väl blev av. Bleeeh.

Men jag lärde mig faktiskt om Bristool stool chart. Alltid något. Även om… Ja.

Inget ont om lajvare nu, jag lajvade en del själv också när jag var yngre och har många kompisar som fortfarande håller på. Överlag ett väldigt kreativt intresse, så jag ser verkligen inget ont med det: Tvärtom. Men bajsmedeltidslajv, det är fan konstigt.

Alla dessa oärliga hetsdieter

Alltid så roligt att läsa alla dessa dumma hetsdieter som finns och hur alla säger sig förespråka hälsa. Dessutom kommer de undan med det, och det är för att folk helt enkelt inte vet så mycket om kroppen, tarmsystemet och näring. Det finns så många som folk blir glada av för att de läser dem och tänker: “Men det här låter ju inte som svält, shit vad bra!” Vilket rätt ofta stämmer väl, men å andra sidan går de dieterna ut på att man ska bajsa mycket och torka ut kroppen istället. Det finns extremt lite i den kosten som binder vätska och det mesta i den maten är ungefär så svårsmällt som att slänga ner en bit toapper i vatten. Alltså, man skiter ut det snabbt och blir av med vätskan snabbt. Dieterna innehåller ofta en hel del vätska, men om kroppen inte kan binda den är det skitsamma. Det blir bara en sluss av hela skiten, inget mer.

Jag tycker att det är så lustigt för visst kan man gå ner 4-5 kg på en vecka och minska i midjemåttet om tarmen är tomm och du är uttorkad. Jag menar, skälet till varför man går upp i vikt innan mens är ju för att kroppen binder vätska innan, det gör en jävligt stor skillnad. Men det har ingenting med hälsa att göra, tvärtom.

För egen del är den sortens dieter ingenting som ens skulle få mig att känna mig snygg. På grund av ätstörningar och mediciner jag gått på genom mitt liv (Förtydligande: Väldigt många år sedan nu, så ingen idag) så har jag skiftat mycket i vikt. I vuxen ålder (eller, iaf, från färdigväxt ålder) har jag skiftat mellan iaf 85 kg (förmodligen lite mer) till 42 kg. Det är liksom lite över dubbelt. Detta innebär att min hud inte är världens mest fasta, utan den blir rätt enkelt flabbig och rynkig om jag inte sköter mig. Min kropp ser som bäst ut i vikten 60-65 kg för då ser min kropp fast ut, vilket jag prioriterar framför att vara smal och kunna rulla ihop huden på min buk till en korv.

Men det blir så roligt för mig att läsa såna dieter, för när JAG förbereder mig för att bli extra snygg en viss dag så gör jag exakt tvärtom. Jag äter på ett sätt som gör att jag ska binda så mycket vätska i kroppen som bara möjligt för då blir mina bröst och mage mycket mer fasta. Det bästa brukar bara att käka riktigt salta popcorn och dricka mycket vatten på kvällen, och dagen efter är jag fast och mysig som  en tjusig cherub. Jag skulle bli skrynkelmonster på såna där dieter som kvällstidningar påstår är hälsosamma. BLÄ.

Nu är det inte så att det jag gör är superhälsosamt heller, och det innebär ju inte att min kropp är mer vältränad eller något sånt, utan det är, precis som de här uttorkningsdieterna, en fråga om ren yta som inte har något med hälsa att göra. Och jag finner det så jävla oärligt att man inte är tydlig med vad dieter gör och att man påstår att det skulle vara hälsorelaterat. Det är inte farligt för kroppen att vara uttorkad några dagar, det klarar den av, men det är fan inte hälsosamt heller utan det är bara… Totalt ovidkommande och enbart en ytlig justering. Tycker att man kan vara ärlig med sånt, speciellt då folk brukar bli så förbannat griniga sen för att de inte fortsätter gå ner i vikt så snabbt för att de faktiskt tror att det var riktig vikt de tappade.

Tänk vad fint om människor kunde mer om sina egna kroppar. Det skulle vara så jävla bra, tänk vad många skitdieter och magproblem och annat trams vi skulle slippa då.

Läsarfråga: Självdiagnostisera och självbehandla glutenintolerans?

Att självdiagnostisera olika allergier är inte ett helt ovanligt fenomen, och när det kommer till saker som att man märker att man alltid blir svullen och det börjar klia av vissa saker så har jag egentligen inga problem med att man säger att man är allergisk mot det och undviker det (även om man bör diagnostisera ändå för att det kan finnas saker som tillhör samma familj som man reagerar värre på som man bör veta om för att inte riskera allvarliga allergiska besvär i framtiden) men det finns gränser. Det är en sak att undvika nötter eller vissa frukter, men att självdiagnostisera en sak som glutenintolerans och sedan börja behandla sig själv för det är ett väldigt stort steg och det är något man bör vara säker på innan man börjar.

Och varför då?

Det är svårt att undvika. Det är dyrt. Det blir omständigt för dig och din omgivning och det kan vara totalt jävla LIVSFARLIGT. Läs vidare om du är nyfiken på varför, vilket du måste vara om du tänkt den här tanken för du vet inte vilken fara du möjligtvis utsätter din kropp för om du gör ett sånt här val.

Jo, för det första finns det gluten i mycket fler saker än vad folk tror. Det räcker inte att utesluta pasta, bröd, bulgur och så vidare. Man måste också utesluta öl (förutom några få glutenfria sorter) man måste hålla koll på alla sorters stärkelse i produkter och vara säker på att den inte är gjord på något som kan innehålla gluten, och tro mig: Det står inte klart och tydligt. Du måste lära dig ha koll på mycket fler saker än orden gluten och vete. Du måste kolla att saker tillreds i en glutenfri miljö, du kan inte dela smörpaket med folk, du kan inte dela knivar du skär ditt bröd med eller skiva det på samma skärbräda.

Lycka till med att hitta caféer som har något du kan äta förutom grönsallader, du kan inte köpa med dig något att käka på vägen, eller på tåget, för det finns nästan aldrig något som vi glutenintoleranta kan äta där. Väldigt många restauranger har inte glutenfri mat, det finns ofta gluten i såser, folk vet ofta inte om exakt vad som finns i maten eller om de tillreds i en glutenfri miljö. Alternativ, om du väljer att ta en hamburgare på stan, är oftast smaklösa skorpor.

Varje gång du går på middag hos någon, föräldrar eller vänner, så måste du veta varje ingrediens. Om de har en köpt marinad så måste du läse innehållsförteckningen, du måste ta med dig egna alternativ, eller tivnga dem som bjuder dig på mat att köpa dyrare, glutenfri mat åt just dig, eller så får alla andra anpassa sig efter din intolerans.

Det är ett rätt stort steg för något som är osäkert. Och ärligt talat kan jag tycka att det blir lite respektlöst mot omgivningen att insistera på att man har en sån här intolerans om man inte vet säkert, för grejen med glutenintolerans är att symptomen kan vara ytterst diffusa och även om din situation stämmer exakt eller inte särskilt mycket med glutenintolerans så behöver inte det betyda skitmycket. Jag, exempelvis, hade väldigt få av de vanliga symptomen. Jag har vänner vars magproblem stämmer in mycket bättre på gluteintolerans men som inte visat sig vara glutenintoleranta efter att de gjort en tunntarmsbiopsi.

För att tydliggöra allvaret, om det inte räcker med hur man försvarar sitt och sin omgivnings liv, och gör kosten dyrare än gemene mans: Gluteintolerans, Celiaki, är en autoimmun sjukdom. Det är ingen allergi. Om du gått omkring med det här utan att veta om det och ätit gluten i flera år så vill man kolla att du är frisk. Man vill kolla att du inte skadat ditt tarm allvarligt, och man vill kolla hur du mår i övrigt, hur din hälsa är, hur det står till med ditt immunförsvar.

Gluteintolerans är en sak som folk dör av. Det är något värt att komma ihåg. Folk dör av allergier med, men de dör plötsligt, de dör inte lite bit för bit. Du kommer inte märka från eller till om din hälsa förvärras eller förbättras stegvis, i extrema fall, möjligtvis, men inte annars. Du kommer inte märka om du får cancertumörer i ditt mag och tarmsystem, eller om du avmagrar bit för bit, eller om ditt immunförsvar blir sämre och sämre. Du kommer inte märka om du slutar att växa, eller om dina muskler förtvinar litegranna bit för bit. De här sakerna märker man när man redan blivit sjuk, inte när de är på väg att hända.

Och om du själv testar en glutenfri kost och sedan tycker att du mär bättre av det och går för att göra riktiga tester senare, vet du vad det innebär? Det innebär att du inte kommer få några utslag alls under den riktiga diagnostiseringen. Om du är gluteintolerant och äter gluten så börjar kroppen producera specifika antikroppar som man letar efter under diagnos, om du slutar äta gluten så kommer du inte att producera dem, och läkare kommer anta att du inte är inte är intolerant. Du kommer bli friskförklarad, du börjar äta gluten igen och du kommer stegvis att slita ner din kropp och DÖ. Låter det dramatiskt? Folk dör av det här, fortfarande, och innan man kom på att det var gluten som var skälet så var i princip alla glutenintoleranta dödsdömda. Celiaki, som den här autoimmuna sjukdomen heter, finns dokumenterad i läkarvetenskapen så långt tillbaks som i Antikens Grekland, men det var inte fören långt, långt senare man visste vad det var på grund av, hur man diagnostiserade det och behandlade det.

Det är två av skälen till varför man inte uppmuntrar självdiagnostisering och självbehandling av glutenintolerans.

Ett annat skäl till varför man inte gör det är de diffusa symptom som glutenintolerans kan innebära. Du är kanske underviktig, har mycket diarré, eller omväxlande diarré och förstoppning, och du har gasbildning och ont i mag och tarmsystemet. Du känner dig trött och hängig och är sjuk ofta. Det här är väldigt typiska symptom på glutenintolerans, men vet du vad? Det kan också vara knas med din sköldkörtel, du kan ha IBS, du kan ha förstadiet till en annan tarmsjukdom, det kan vara laktosintolerans eller det kan helt enkelt vara så att du bara inte äter på ett bra sätt för din egna kropp. Det kan till och med vara POLLEN.

Det är därför det har tagit så lång tid att kunna fastställa en bra diagnosmetod. Du kan inte ställa en diagnos på glutenintolerans utifrån egna erfarenheter. Det går inte. Du kan sluta äta pasta och bröd och upptäcka att du mår bättre, men det betyder ingenting överhuvudtaget för det finns så många andra saker som kan ge dig problem med bröd och pasta.

Det finns bara en enda situation där jag anser att det är bättre att man testar själv vad gäller detta, och det är om man helt enkelt inte har ekonomisk möjlighet att göra en diagnos. Nu kanske vissa anser att man alltid har råd med detta med vår sjukvård, men så är det faktiskt inte. Senaste gången jag behövde göra något mer ordentligt med vården kostade det mig över 800 kronor, 800 kronor som jag hade, men alla har inte pengar över alltid och om man lever i den typen av situation där kan man knappt kan skramla ihop till hyra och mat så blir det svårt att lägga ut pengar på en massa läkarbesök.

Den saken kan jag förstå, men om man gör det, så måste man senare börja äta gluten igen under en längre period för att sedan skaffa en riktig diagnos. Man ska inte fortsätta med det.

Men såhär. Om du har råd med att gå till läkarvårdscentralen, och sedan få en remiss till en mag och tarmspecialist som tar blodprov, som sedan vid ett annat tillfälle gör en tarmbiopsi och kanske några tillfällen till: Då ska du göra det.

För tänk om du inte är glutenintolerant? Tänk om det är tjocktarmskatarr? Tänk om det är en överaktiv sköldkörtel? Tänk om det är en annan matallergi? Tänk om det är veteallergi till och med? Tänk om det bara handlar om att du äter för mycket bröd och pasta?

Eller tänk om det faktiskt är glutenintolerans, att du fått den biten korrekt, men att du eftersom att du aldrig gick till en läkare har fått såna problem i kroppen av den här autoimmuna sjukdomen (kom alltid ihåg vad det är) att tunntarmens slemhinna blivit så skadad att du börjat utveckla cancer (vi löper sjukt mycket större risk för det, ska ni veta) och aldrig fått en riktig undersökning av din tarm – Ja, vadfan gör du då? Då DÖR du. Eller vad sägs om du får samma sak som en kollega till mig fick? Han hade gått runt med odiagnostiserad Celiaki i hela sitt liv. Tillslut fick han sin diagnos och läkarna kollade upp hur han mådde i allmänhet, och vet ni vad? Han hade lungcancer. Aldrig rökt en cigg i hela sitt liv, men eftersom att hans immunförsvar varit så nedsatt hela hans liv så hade hans lungor drabbats av så många olika konstiga infektioner att de blev förstörda. Han fick operera sig, han fick en fjärdedels lungkapacitet kvar. 100% sjukskriven. Han kan inte gå i trappor, han kan inte gå ut och promenera. Ärligt talat, det här var så pass länge sedan nu att jag inte ens vet om han lever längre – Men om han inte hade fått sin diagnos hos läkare så skulle han varit STENDÖD snart därefter.

Låter det kul? Nej, det gör det inte.

Man ska visa sin kropp så pass mycket respekt att man tar seriöst på såna här saker för den där självbehandlingen som folk håller på med är inte bara besvärligt, den kan vara farlig. Därför står det klart och tydligt på alla informationssiter att du aldrig någonsin för självdiagnostisera och självbehandla Celiaki. Det är inte en matallergi där du bara kan undvika saker och sedan är allting prima, det är en livsfarlig sjukdom som folk dör av.

Du skulle aldrig självdiagnostisera och självbehandla cancer. Självbehandla inte sakerna som ökar riskerna för att du ska få det heller. Du vet, symptomen på cancer i tarmen är inte att du får en stor synlig knöl och att du mår åt helvetet. Symptomen är att du har magproblem, och de kommer bit för bit och de blir din vardag tills det, mycket möjligt, går åt helvetet. Och då dör du, eller så sitter du där med en stomi. Och det du kunde ha gjort för att undvika det här är att gå på ett riktigt sjukhusbesök, göra en biopsi, kolla av din hälsa och se att allting står rätt till.

De flesta drar sig gärna för att göra sånt här. Men jag kan inte säga ordet AUTOIMMUN SJUKDOM för många gånger om det kommer få folk att förstå allvaret bakom glutenintolerans.

Skrämmer jag någon nu? Det hoppas jag verkligen. Det är lite det som är poängen. Jag vill skrämma skiten ur varenda person som tänker att de ska testa själva. Gör det inte. Gå till en läkare!

99,9% av mina tjejkompisar har garanterat det här tarmproblemet

Fick ett mail idag som fick mig att le lite. Det var ett mail om ett magproblem, och jag log inte inte för att jag gått och blivit sadist, utan på grund av en sak som folk glömmer så ofta.

Många av mina kompisar brukar ställa frågor till mig om magen. Inte så konstigt, kanske. Jag menar, om vi ska vara ärliga så är väl tarmproblem det som jag är absolut mest känd för att snacka om. Yey! Men ingen fara med det. Det är okej. Någon ska vara det också.

Det finns en fråga som är absolut mest återkommande av alla. Det finns ingen som kommer ens i närheten av den. Frågan lyder på ett ungefär:

“Hanna, min mage blir uppsvullen när jag äter/efter att jag ätit och ett tag efter maten får jag JÄTTEONT. Det värker nere vid buken/i magen och det är jättejobbigt. Jag tänkte att det var stress men när jag åt tabletter mot magsyra så blev det ingen skillnad. Men på något sätt är det kanske stress för det händer framförallt ute på stan när jag äter lunch.”

Detta är, i sanning, en väldigt infernalisk magsituation. Det finns nämligen ingen medicin att ta som motverkar den. Det finns ingen mat du kan äta som tar bort det här. LCHF hjälper inte, fettfritt hjälper inte, laktosfritt hjälper inte, glutenfritt hjälper inte. Det blir inte bättre om du skär ner på kaffe och alkohol. Det hjälper inte om du slutar röka. Ingenting sånt här gör någon skillnad.

Det finns bara en bot.

Rapa och prutta! OFFENTLIGT!

Varje gång man äter sväljer man luft. Den här luften går ner i magen. Man ska rapa upp den. Det är viktigt. Småbarn får KOLIK om man inte får dem att rapa. Men det här tänker man inte på som ung tjej. Vet ni vad som händer med den här luften efter en liten stund? Den går ner i tarmarna och tarmarna sväller upp. Det gör ont som fan och man blir svullen som fan. Det gör SKITONT i hela bukområdet. Inte lite ont. SKITONT.

Efter att man ätit ska man rapa och prutta. Kroppen vill passera gas för att göra rum för nya ting, och magen vill tömma sig på överskottsluft man svalt. Men vi sitter ju inte riktigt och rapar och pruttar när vi käkar lunch ute på stan, käkar middag på en restaurang eller käkar framför datorn på kontoret.

Det är västvärldens mest infernaliska och ondskefulla tarmsjukdom. Jag menar, lösningen är så enkel, den är precis där, inom vårat räckhåll, precis hela tiden. Men det spelar ingen roll för hur enkelt det än är så finns det inte en chans i helvetet att folk kommer börja rapa och fisa loss som naturen egentligen vill att vi ska.

Ack, livet.

Mag och tarmproblem i vården, lyssna i efterhand

Dagens radioprogram om mag och tarmsjukdomar blev bättre än vad jag trodde. Ett flertal personer ringde in och berättade om deras egen erfarenhet av vården. Hur vården avfärdar deras problem som stress eller inbillning, eller helt enkelt inte tillräkligt allvarliga för att behandla.

Lyssna på programmet här.

Speciellt upprörd blev jag av vad lyssnaren Johan berättade. Han berättade att han har ett bråck i magmunnen och lider av extrem smärta på grund av det. Han gör coctails bestående av Citodon, Atarax, Propavan och ytterligare en sak (ursäkta minnet) för att kunna stå ut. Hans bråck GÅR att operera, vilket innebär att han skulle slippa många av hans problem, men vården säger nej. De tänker inte operera förens Johans spricka blir större – Så för att få vård måste han alltså låta problemet gå längre, låta sin kropp skadas än mer trots att det finns hjälp att finna i dagsläget.

Det fick mig att vilja spy. Jag blir så förbannad. Johan var inte den enda som hade den typen av historia att förtälja. Jag tycker verkligen att ni ska lyssna. Förutom det behandlar vi tabu kring mag och tarmsjukdomar, att folk borde lära sig att lyssna bättre på sina kroppar, att de allmäna hälsotipsen det finns som bland annat bara bara handlar om fibrer ofta orsakar mer problem än hjälper på grund av att man inte riktigt skiljer på olika typer av magproblem och typer av fibrer.

Jag vill göra mer program på det här temat för dagens radioprogram med Cissi Wallin i Radio Ett gjorde det verkligen tydligt att det här behöver utredas så otroligt mycket mer. Jag tror att man skulle kunna göra något riktigt bra av det. De flesta siter man kan kolla sånt här på är så otroligt strikt styrda efter folks subjektiva bedömning av olika dieter och de är väldigt sällan fria från diethysteri åt höger eller vänster. Eller så är de helt för kliniska, för tråkiga, för oförståeliga.

Hm.

Det kanske man ska göra. På riktigt.

Tarmsnack i Radio ett klockan 15:00 idag!

Jag kan väl inte göra något utan att detta händer för eller senare, eller verkligen? Tarmsnacket är väl egentligen framförallt begränsat till min blogg. Men i alla fall, tarm och bajs i Cissi Wallins program på Radio Ett idag, hurra!

Programmet börjar klockan 15:00 på Radio ett. Ring gärna in på 0200-111213 och prata med oss live.

Vi hade tänkt prata om tarmproblem och hur skämmigt det är, och om hur ofantligt vanligt det är. Vet ni att över 40% av kvinnorna i Sverige lider av så pass stora tarmproblem att de klassas som sjukdom i Sverige? Över 40%! Det är en stor jävla siffra, men ändå är det väldigt väldigt hysch pysch. Tarmproblem är en sak som folk överlag dras för att kolla upp så att det hinner bli mycket värre än vad det måste innan man söker vård. Det här är en tråkig konsekvens av att det ses som otroligt skämmigt. Jag menar inte att man ska tala om det vid matbordet, men det borde vara mer acceptabelt att föra en god dialog om det.

Det här inte alltid varit såhär. En gång i tiden var det en del av människors hälsorutin att hålla koll på hur magen fungerade. Längst eftersom att vårat samhälle blir mer modernt och mer sterilt har det här försvunnit, och allt som har med det här att göra förpassas antingen till kategorin kiss och bajshumör (oavsett hur allvarligt problemet är) eller helt smaklöst. Inte konstigt att över 40% av alla kvinnor har allvarliga magproblem.

Vi kommer prata rätt brett om ämnet i fråga. Vi kommer inte specifikt söka en förklaring till varför det är såhär, utan vi vill bjuda in folk att tala om deras erfarenheter och problem i liveradio. Jag kommer dela med mig om mina egna problem, och vad som orsakade dem.

Sedan är det också intressant att notera varför det är så få killar jämfört med tjejer som har allvarliga magproblem. Är det för att killar generellt är sämre på att söka vård och de här problemen aldrig noteras i statistiken, eller är det, som jag misstänker, en produkt av alla olika dieter som kvinnor tvingar på sig under livet? Att utsätta sin kropp för märkliga dieter bränner inte bara vikt, det bränner ut kroppen, och tarmsystemet är en känslig mekanism och det som utlöser allvarliga problem kan vara mycket mindre saker än vad man tror.

Lyssna om ni kan! Eller, om tarmen är farlig för arbetet så kan ni lyssna i efterhand på Radio Etts hemsida, Hurra!

Glutenintolerans och spannmålsallergi är inte samma sak!

Väldigt ofta när jag talar med folk om gluteintolerans så blir det rätt tydligt att det förekommer en hel del missförstånd. Det vanligaste är att folk förväxlar spannmålsallergi och glutenintolerans vilket är två helt olika saker. Tråkigt med detta är att även människor med spannmålsallergi ibland beskriver sin allergi som just glutenintolerans, vilket är väldigt vanskligt och ärligt talat: Farligt!

Allergi och intolerans

Låt oss först gå in på skillnaden mellan att ha en allergi och att ha en intolerans. De heter olika saker av ett skäl. Om man är allergisk förekommer det allergiantikroppar i blodet. Om man har en födoämnesintolerans så beror det antingen på besvär med slemhinnan eller på grund av att man saknar vissa enzymer som behövs för att bryta ner olika typer av ämnen i mat.

Utredning

När man utreds för spannmålsallergi eller glutenintolerans så börjar processen likadant. Man tar ett pricktest. Pricktestet kan enbart visa på om det finns en allergi eller inte. Man måste göra andra former av blodprover för att utreda glutenintolerans, de får dock inte alltid utslag och enda sättet att säkerställa helt om man lider av glutenintolerans är att gå vidare med en tarmbiopsi och se om slemhinnan på tunntarmen är skadad.

Symtom

Även symtomen är olika vid spannmålsallergi och glutenintolerans. Eksem och allergisk chock samt astmaliknande symtom är vanliga för folk med spannmålsallergi. Förutom det kan folk med spannmålsallergi börja kräkas om de äter spannmål av något slag samt få magproblem. Gluteintoleranta personer har framförallt magproblem på grund av att de inte kan bryta ner glutenprotein, vilket leder till näringsbrist, sämre immunförsvar och en ökad risk för tjocktarmscancer. Glutenintolerans sliter ut kroppen på lång sikt – Spannmålsallergi ger akuta symtom.

Varför är det viktigt?

För det första är det givetvis viktigt att tänka på för att glutenfria produkter inte nödvändigtvis fungerar för folk med spannmålsallergi och att akuta allergiska reaktioner kan vara extremt farliga. För det andra är det viktigt att tänka på för att man har helt olika typer av hälsorisker.

Glutenintolerans är en autoimmun sjukdom

Eftersom en hel del förväxlar dessa två saker med varandra så finns det många glutenintoleranta som fuskar med kosten ibland för att de tänker “att de ju inte har lika allvarliga symtom som vissa andra gluteintoleranta” vilket på sikt leder till att man sliter ut kroppen väldigt mycket och ökar risken för tjocktarmscancer markant. Även folk som är glutenintoleranta förväxlar alltså sin intolerans med symtom av andra personers allergier och tror därför att deras egen intolerans inte är så grov.

Jag träffar väldigt ofta på människor som säger att de känner folk som är glutenintoleranta, men när symtomen beskrivs så är det tydligt att så inte är fallet. De säger att personen i fråga börjar kräkas när de får i sig “gluten”. Det är inte glutenintolerans. Det är spannmålsallergi (även om man såklart kan vara drabbad av bådadera så är kräkningen inte ett tecken på gluteintolerans.) Jag oroas en del av vad som skulle kunna hända om de här personerna bjöd sina vänner på mat. Det är enkelt att gå till den glutenfria hyllan i en matbutik och plocka ut saker – Tyvärr lite för enkelt för att vara sant, och ett sånt agerande kan leda till att man utsätter sin vän eller släkting för allvarliga hälsorisker. Spannmålsallergi är mycket, mycket mer känsligt än glutenintolerans och det är läskigt att det förväxlas.

Låt oss ta ett exempel. Låt oss säga att jag, som är gluteintolerant, blir bjuden på middag tillsammans med en person som har spannmålsallergi. Middagsbjudaren har ansträngt sig extra och skaffat glutenfria produkter. Den som allergisk mot spannmål har sagt att de är allergiska mot vete (vanligaste spannmålsallergin). I maten finns det exempelvis en soja som är listad som glutenfri enligt Livsmedelsverket då vetet är behandlat så pass i sojan att allt glutenprotein har slagits ut. Vi äter det. Jag mår bra. Personen i fråga med spannmålsallergi får andingsproblem och börjar kräkas.

Den här texten är givetvis helt ointressant för människor som inte känner folk med varken spannmålsallergi eller som är glutenintoleranta eller som lider av något av dessa själv. Texten är skriven baserat på de som gör det, som kanske själva till och med har en allergi eller intolerans, men som fått dålig information och helt enkelt förväxlat de båda. När jag fick min diagnos exempelvis trodde jag också att det var samma sak, så informationen man får om detta är rätt dålig.

Men såhär. Om jag fuskar och äter pasta så fuckar min mage ur och jag går runt och mår illa och bajsar som en vattenkran spolar och får extremt illaluktande gas. Jag får näringsbrist och går ner kraftigt i vikt och mitt immunförsvar försämras. Men jag får inte en allergisk chock. Jag får inte asthmaliknande symtom. Jag får inte eksem. Jag kräks inte. Om jag kräks är det en psykosomatisk reaktion för att jag vet att jag kommer bli sjuk av det.

Om ni inte tror på mig, så kan med fördel läsa på om detta på exempelvis Livsmedelsverket eller andra siter där dessa två väldigt olika saker beskrivs i detalj. Tyvärr är det så att även Livsmedelsverket klumpat ihop spannmålsallergi och glutenintolerans i samma underkategori trots att de förklarar att de inte är samma saker och inte ska förväxlas. Men detta är förmodligen på grund av att de ständigt förväxlas med rätt så jobbiga konsekvenser, speciellt för folk med spannmålsallergi som ofta beskriver sin allergi som en intolerans vilket bara är en hälsorisk för de själva. Folk med övergripande spannmålsallergi kan inte dricka “glutenfria” ölsorter, de kan inte äta havre, de har problem med en större radie av olika typer av protein inom spannmål samtidigt som gluteintoleranta enbart behöver undvika glutenprotein.

Känner någon av er igen er i den här förväxlingen?

Testar glutenfria tapiocanudlar

Tapioca är något jag läst om en massa internationella receptsidor som man använder som ersättning i framförallt pasta och nudlar. Men jag har aldrig sett det i Sverige. Så hejhopp vad glad jag blev när jag hittade tapiocanudlar på min lokala thaibutik! Jag bara: “YEEEES, Sverige blir äntligen INTERNATIONELLT, vi har normala matvaror här med!”

Men kolla vad äckligt. Det är bara SLEM. Segt, äckligt jävla skitslem. Det är segt som bläckfisk och smakar SLEM.

Grönt och slemmigt. Ska det här vara en bra ersättning för gluten? Vad måste man röka för att tycka det?

Nej. Tapioca går bort. Mycket ledsamt. Jag som hoppades så och hade värsta visionen om att det var THE INGREDIENT som räddade allt. Men icke. Jag får aldrig mer äta god nudelsoppa igen.

Läsarfråga: Vad är skillnaden på lätta och tunga fibrer?

“Hej Hanna, bra att du är igång igen, din blogg har varit saknad.

Ville bara fråga dig vad skillnaden är på tunga och lätta fibrer?

Mvh Tina”

Hej Tina, och tack så mycket! Kul att vara tillbaks.

Det finns inget som heter lätta eller tunga fibrer*, men det finns däremot fibrer som är lättare för kroppen att hantera, beroende på hur din tarmsituation ser ut. Fibrer är framförallt till för att öka volymen i avföringen, så att det ska bli enklare för tarmrörelserna att flytta fram avföringen.

Tänk dig att din tarm är en tub med tandkräm. När det är mycket i tuben är det lätt att pressa ut, när det är lite är det svårt – Samma princip funkar med tarmen. Tarmen måste anstränga sig mycket mer om avföringen är väldigt tunn än om den har mer volym.

Men det finns olika typer av fibrer som är olika bra för olika personer beroende på om de är tröga eller lösa i magen. Om man är trög i magen ska man hålla sig undan från fibrer som finns i exempelvis knäckebröd, om man är lös i magen är fruktfibrer sällan att rekommendera. Fruktfibrer omvandlas till en gelé i tarmsystem, och gör passagen lite hal, om vi ska säga så.

Om man är trög i magen så måste man kombinera alla fibrer man äter med mycket vätska, annars så fungerar fibrerna på motsätt sätt – Man blir förstoppad. Om man däremot är lös i magen kan man äta mer fibrer, som de som finns i knäckebröd, med mindre vätska vilket gör avföringen mer fast.

Det är den stora skillnaden. Vad de allra flesta bör tänka på är vatten vatten vatten. Och även fett. Utan vatten och fett så är mycket fibrer inte så bra för oss i regel. Så om du käkar knäckebröd till mellanmål? Drick ett extra glas med vatten till!

Hoppas det hjälpte!

*Ps. Jag antar att det är jag som använt den knasiga formuleringen lätta och tunga fibrer tidigare. Asså. Så jävla typiskt mig att förenkla in absurdum ibland.

Kan aldrig mer smygprutta nu

Jaha ja. Min kille sitter här och spelar Starcraft 2. Med hög volym. Har ju sina hörlurar på, såklart. Så vad gör jag? Jag passar på att fisa en jäkla massa, förstår ni. Som vanligt. Numer när jag är sambo så får man ta de få tillfällen man har. Man smyger runt och hittar ett läge man kan fisa så står man där och intensivfiser gott det går. Hjälper inte hela vägen men är bättre än inget. Jag är förresten rätt gasig av mig och får jag inte fisa så kan jag inte skita.

Så även nu. Fis fis fis. Prutt. Prrrooooit. KABRAK!!!

Så kom det en riktig jävla stinkare och det finns inte en chans att min kille som sitter typ en och en halv meter bakom mig INTE kände den där jävla avloppsbomben. En stinkare! Klockan halv tio på kvällen! Jag fattar inget. Mina stinkare brukar bara infinna sig inom viss tidsperiod. På morgonen fiser jag alltid typ 3-4 hårdpruttar som låter men inte luktar. Det är bara luft. Sedan börjar magen låta lite. Ett tryck lättar. Så kommer de andra pruttarna. De luktar. Som fan. När de är borta, då kan jag bli bajsnödig, och sedan skiter jag cirka 3-5 gånger.

Men sedan är det luktfria små bomber dygnet runt. VAFAN. NU KOMMER JAG JU ALDRIG MER VÅGA SMYGPRUTTA. JAG KOMMER SVÄLLA UPP I EN ENDA BALLONG OCH EXPLODERA AV GAS OCH BAJS. JAG HATAR MITT LIV. HATAR!

Nu kan ni skriva “Amen gud varför tycker du det är jobbigt? Löjligt ju” hur mycket ni vill med jag hatar när andra fiser något otroligt så att gå runt och anse att mina egna är okej vore det största hyckleriet ever.

Fråga till andra glutenintoleranta: Hjälpar järntabletter mot er matkoma/hjärtklappning?

Jag är ju glutenintolerant och på grund av det har jag bland annat brist på flera mineraler. Jag äter kosttillskott vad gäller flera av dem, bland annat magenisum, så att jag ska slippa att få kramp. Järntabletter är dock något jag inte äter och aldrig har ätit på grund av att man blir förstoppad av dem, vilket är en problematik jag helt enkelt inte vågar fejsa på grund av min skadade tarm.

Nu är det däremot som så att jag är redigt jävla trött på den hjärtklappning och matkoma jag alltid får efter att jag ätit, oavsett vad jag äter (att ta bort kolhydrater eller tugga extra länge hjälper inte), att jag ändå överväger det hela. Att folk med celiaki (glutenintolerans) har hjärtklappning är vanligt, så även hjärtklappning, yrsel och illamående efter att man ätit. Detta är till viss del på grund av järnbristen. Jag har lyckats hantera den andra hjärtklappningen rätt bra och äter exempelvis inte längre betablockerare som jag gjorde när jag var yngre, men efter maten-skiten ger sig inte och jag ruttnar så mycket på det.

Så, det jag undrar är, är det någon annan med celiaki som testat järntabletter och upplever att det verkligen fungerar? Det enda jag kan göra för att slippa det hela är att reducera kosten till typ kokta ägg, grapefrukt eller kokta grönsaker och äta yttepyttesmå portioner. Detta gör jag inte, för när jag gör det, då kickar jag alltid igång mina gamla ätstörningar. Utan undantag. Varje gång. Oavsett hur inställd jag är på att det inte ska hända.

Om det tar bort matkoman så kanske man kan våga testa, är det någon annan glutenintolerant som också har en, om vi ska säga, trögare tarmproblematik som tycker att det är värt det? Jag kan fatta att det är värt det för de som har en massa diarré, men det har ju inte jag naturligt, och trög i magen får jag verkligen inte bli. Jag känner inte att några läkarrekommendationer jag läst vad gäller detta är tillräkliga utförliga alls. Så, personliga erfarenhet, någon, i liknande sits?

Skulle uppskatta det sjukt mycket. Hatar matkoman och hjärtklappningarna. BLÄ.

Hemsk syramage! Såhär löser jag det

Om jag fattat det rätt så är inte jag direkt ensam om att ha svidig magsyremage efter utgång. Grejen är den att jag är EXPERT på detta. Ni vet, alla magsår och grejer jag haft när jag hade anorexi gjorde mig till ett fucking genius på att utrota skiten UTAN receptbelaggd medicin. Jag menar, försök få den att funka. Hej, jag äter aldrig, så jag har problem med magsyra. Så säger de ÄT. De skriver inte ut piller. Mycket rimligt på alla sätt och vis.

Sjuk inledning på alla sätt och vis. Men det är ju gott om man lärde sig något bra på sju sjuka år, eller så.

Grapefrukt
Grapefrukt innehåller jättefina bra ämnen för magen. Det kommer svida som sjutton när ni äter det, och det är inte det första ni är sugna på, men det är verkligen jättebra. Syrorna i grapefrukt slår nämligen ut magsyrorna, och magen normaliseras. Förutom det blir de flesta av oss pigga av C-vitamin och man får en liten rush när det går upp i skallen och det blir en härlig kick! Detta innebär såklart att man inte ska äta grapefrukt om man är hård i magen eller har andra matsmältninsproblem. Om du äter någon form av medicin så måste du även kolla upp så att den inte är farlig i kombination med grapefrukt. Grapefrukt har en direkt effekt på många mediciner och påverkar upptaget av dem i kroppen markant med tanke på vilken inverkan ämnen i grapefrukt har på din metabolism. Det kan vara livsfarligt, så var försiktig i det fallet. 

Mjölk
Fungerar enbart för somliga, men det tunna fettlagret i mjölken kan vara väldigt snällt mot en orolig mage om du inte har problem med mjölk. 

Youghurt
Fungerar skitbra för vissa, inte för mig själv, för mig blir det värre och min mage går alltid berserk av youghurt, creme fraiche och allt liknande. Jag vet inte varför, but that’s the stuff. Men det finns många som mår bra av det. Eftersom att jag mår pyton av all youghurt så vet jag inte vilka typer som fungerar bra för folk – Bloggläsare för komplettera här! 

Det absolut bästa jag kan göra när min mage muppat ur såhär – Och det fungerar varje gång för mig själv. Börja med ett glas mjölk. Vänta. Ät en grapefrukt, jag föredrar de röda som är lite sötare, eller jos (fast frukten är mycket bättre). Senare brukar müsli (glutenfri i mitt fall) eller havregrynsgröt vara en bra sak för mig, men oftast så kan jag äta normal mat efter att grapefrukten gjort sin inverkan. Och den, den är fan MAGISK. Jag blir förvånad varje gång. 
  
Det är mina bästa tips! Kanske har ni andra några egna?

Såhär är mitt bajs enligt BRISTOL STOOL CHART

Igår diskuterade Emmy och jag hur många ord det finns för att beskriva olika typer av avföring på svenska. Idag skickade hon mig den här länken och berätta om THE BRISTOL STOOL CHART som har gett olika typer av bajs olika nummer för att lättare kunna identifiera avföringstyp.

Vilken nu innebär att jag äntligen har ett verktyg att förklara EXAKT hur mina magproblem ser ut som så många av er frågat om som jag aldrig kunnat beskriva i detalj. Hurra! Och fortsättningsvis ska jag skicka länken till det här inlägget till alla företag som hör av sig till mig och vill sponsra mig med sina fiberprodukter mot förstoppning, så blir det enklare än någonsin att förklara att det inte är såna problem jag har.

Låt mig då beskriva en vanlig förmiddag för mig. Oftast blir det fem stycken bajsrundor på toaletten. Varje dag.

Och för er som inte vill veta det här. Kom igen. Gör er och mig en tjänst på en gång genom att ignorera det här inlägget. Min avsikt är varken att äckla, chockera eller verka avslappnat “skön” i bajssnack. Det här är ett inlägg som helt och hållet skrivs för de av mina läsare som har magproblem och vill diskutera det hela och som vill kunna känna sig avslappnade. Det kan vi faktiskt unna dem, och ingen måste läsa om bajs om de inte vill – Ni fick er varning! Så efterhands gnäll kommer bara bemötas med hån och skratt, ffs!

1. Först har vi TYP 1. Det är bara litet, men som en propp liksom. Svart och stinker fan i helvetet. Inte sällan med blooooood buuaaah och ibland kommer det ut vitt slem. Det betyder att min tarm har blivit inflammerad. Då blir jag olycklig.

2. Men sedan är det mer party med mjukare bajs av TYP 2.

3. Sedan blir det mer uppdelat, enligt TYP 3. Lite hårdare igen, men fortfarande mjukt.

4. Sedan blir det IBLAND, men inte ALLTID (annars fortsätter det bara med TYP 2,3 eller 7) långa smala enligt TYP 4. Men de är alltid platta. Som en större bandmask i bajs. Kan det där vara den äckligaste meningen jag någonsin skrivit? Quite possibly. Det här bajset är ibland blandat med vitt och grönt, men rätt sällan.

5. Sedan är det bara TYP 7 som gäller. Det kan egentligen fortsätta hela dagen ibland. Inte så farligt. Som att skita kaffesump eller vatten.

Så ser mina toalettrutiner ut, yay! Och det här är när magen fungerar bra och som den ska. Mitt problem är som sagt tidigare att en del av min tjocktarm inte fungerar. Det blev ett stort sår i den som blev väldigt inflammerat, och den delen av tjocktarmen kan man väl bäst beskriva som död. Detta innebär att jag inte har normala tarmrörelser. Jag måste gå på toa mycket så att såret inte spricker upp på nytt och blir ytterligare inflammerat, så därför lever jag numer i en situation av daglig förstoppningsdiarré. Något som är himmelriket jämfört med hur det såg ut för några år sedan.

Vanliga toabesök har jag haft hela 2-3 gånger i år. Förra året 2 gånger. Året dessförinnan ingen. Så äh, det går ju frammåt. Det här kanske man också blir av med en dag. Eller yeah right.

Just for fun

Jag var inne på Tradedoubler och stökade runt. Så att ett nytt företag anslutit sig. Och vet ni vad DE säljer? Jo, bland annat laxermedel, ändtarmssalvor och fiberprodukter. Vilka fantastiska idéer jag fick! Varje gång jag skriver ett inlägg om mitt helvetiska tarmsystem så skulle man kunna avsluta med en annons för ändtarmssalva.

Inte för att jag tror att det skulle generera så mycket vinst. Men det skulle vara ROLIGT. Gnälla gnälla gnälla but in OTHER news vi har vi den här ändtarmssalvan för att lindra din stackars svullna anusring.

Gärna med lite fina blommor och stjärnor runt om. Kanske lite strålkastare.

Bara TA-DAH! Ljuset från himmellen. Ändtarmssalva.

Jag skulle kunna ansluta mig bara för att göra det EN gång. Det skulle vara så värt.

Skit ur mig livmodern

Min kille: Jag kan verkligen inte föreställa mig hur mensvärk känns.
Jag: Nej, du saknar ju vissa kroppsdelar för det.
Min kille: Ja…
Jag: Men har du varit sådär jätteförstoppad någon gång att du får skitont och mår jätteilla?
Min kille: JA! Fyfan. Det har hänt.
Jag: Det känns ungefär så, fast man mår mer illa och det gör mer ont.
Min kille: Ja, det låter rimligt faktiskt.
Jag: Och det enda enda man vill göra är att typ krysta ut hela livmodern som en stor fet jävla bajskorv. Ibland så har blodet levrat sig mycket och man sitter på toa så dimper det ner en massa klumpar och det är så TILLFREDSTÄLLANDE för även om det egentligen inte gör en skillnad så tänker man att det ska bli en sån där lättnad som när man just lyckats skita.

Men här hade min kille redan lyckats slänga på sig sina hörlurar så han fick tyvärr aldrig ta del av den sista visdomen. Så ni får den istället, förhoppningsvis hjälper man någon dude att förstå!