Det finns ingen supersperma som kan trotsa p-piller!

Bloggkommentatorerna tar upp diskussionen kring kvinnor som blir gravida trots att man använder minipiller, P-piller, kondomer eller pessar. Sedan avslutar de inlägget med att fråga läsarna om de någon gång stött på dessa superhjältespermier som gör kvinnor gravida trots alla möjliga skydd.

Men grejen är den, att det där inte har ett dyft med spermierna att göra. Det har däremot med kvinnan att göra. Att några speciellt starka spermier skulle kunna göra en kvinna gravid trots P-piller är en myt, och förmodligen skapad på grund av könsroller.

P-piller och minipiller påverkar, som ni kanske vet, inte spermierna. Det påverkar däremot kvinnans ägglossning. Om kvinnan inte får ägglossning är det fysiskt omöjligt att bli gravid, detta oavsett vilken mans sperma det handlar om. Vad som alltså spelar roll är kvinnans hormoner. Vi ser olika ut och påverkas olika av olika preparat, och hormonrubbningar kan orsaka problem med preventivmedel ÄVEN om du äter dem med perfektion. Vi kan inte kontrollera våra kroppar in i minsta detalj.

Det här spelar inte heller roll vad gäller kondomer. Sperma fräter liksom inte sönder kondomer. Sperma kan inte ta sig igenom kondomer. Men kondomer kan gå sönder, de kan rulla upp sig och åka av under samlag, eller så kan man slarva. That’s the way of life.

Det finns däremot ett område där spermans livslängd påverkar. När man kör utan preventivmedel är sperman den största riskfaktorn. Man brukar tala om att avbrutet samlag, säkra perioder och Billingsmetoden framförallt har ett problem i och med att kvinnans hormoncykel inte alltid är 100% regelbunden, men det är bara HALVA sanningen. Eller kanske bara en tredjedel. Det är långt ifrån det största problemet, och ärligt talat kan jag bli väldigt irriterad över att sexualundervisare oftast lämnar ut den väldigt viktiga faktorn kallad för…

SPERMANS OVÄNTAT LÅNGA LIVSLÄNGD!

Ni kanske tänker att sperman överlever upp till ett dygn där inne i kvinnans kropp. Så kan det vara. Men den kan också uppleva upp till tio dagar, och den längst dokumenterade livslängden (om ändock inte fullkomligt bevisat) var 14 dagar. Två veckor! Kvinnan är inte fertil länge under menscykeln. Kortare tid än vad ni tror, med högsta sannolikhet. Så, många kör på “säkra” perioder och har inte sex under den här perioden och ett par dagar före.

Det här är brutalt osäkert. Du vet aldrig hur länge spermierna kommer att överleva i kroppen. Det finns inget sätt att kolla upp det här överhuvudtaget. En man kan inte gå och undersöka sig och ta reda på det här, och med största trolighet så är det skiftande beroende på mannens egna hormoner och framförallt hälsa.

Det är även olika mellan olika partners. Du påverkas av din partners hormoner, du kan också vara mer eller mindre känslig mot en persons egen bakterieflora. Man kan vara allergisk mot sin partners sperma (mycket vanligare än vad man tror) och sperma mår olika bra och har olika livslängd inom olika kvinnor. Du kan ha avbrutet samlag och hålla på med säkra perioder med en partner utan problem och sedan bli gravid på sekunden med nästa. Det kan också plötsligt förändras med samma partner. Det finns igenting som garanterar varken det ena eller det andra.

När man mäter hur effektiva preventivmedel är så utgår man ifrån hur många kvinnor av 100 det är som blir gravida trots att de använt preparatet under ett års tid. Vad gäller de flesta minipiller så säger man att det är 99% säkerhet. Detta innebär alltså att en av hundra kvinnor under ETT års period blir gravida trots att de använt det. Det här innebär att de flesta under sin livsstid kommer att träffa på flera kvinnor som har blivit gravida trots preventivmedel, det innebär också att risken att DU kan bli gravid trots att du använder P-piller inte är försvinnande liten. Att man kan bli gravid trots preventivmedel är en risk man aldrig får glömma bort.

Men använder du skydd som p-piller, minipiller och kondom så kan inte mannens sperma påverka dig. Det är dina egna hormoner som påverkar, hormonbalansen i din kropp när du äter preventivmedel, och hur dina hormoner påverkas av utomstående faktorer samt SLARV.

Men den där supersperman som trotsar allt? Inget annat än en rätt löjlig machomyt. Låt oss gå igenom…

VAD SPERMA SKULLE BEHÖVA INNEHÅLLA FÖR ATT SLÅ UT P-PILLER!

När du äter P-piller så får du olika typer av hormontillskott beroende på vilken del (förmodat) av din menscykel du är i. Ibland innehåler de östrogen, ibland innehåller de progesteron. I olika delar av din hormoncykel producerar din kropp olika hormoner för att göra din kropp redo för ägglossning, graviditet och mens. P-piller fungerar på tre olika sätt. De hämmar ägglossningen så att kroppen inte får något ägg att befrukta. Livmodersslemhinnan blir inaktiv och ett ägg kan inte fästa. Livmodershalssekretet görs oigenomträngligt för spermier.

De här superspermierna skulle med andra ord behöva innehålla hormoner som slog ut tillskottet av östrogenet och progesteronet i p-pillerna under rätt tidpunkter i månaden. Så inte bara skulle de behöva innehålla hormoner som inte finns i spermier, utan dessutom skulle de behöva växla i vilka hormoner de bar till kvinnans slida beroende på. Detta är inte biologiskt möjligt överhuvudtaget. Speciellt då detta överskott av hormoner hos mannen skulle göra honom fullkomligt oförmögen att själv befrukta en kvinna.

VAD SKULLE SPERMA BEHÖVA INNEHÅLLA FÖR ATT SLÅ UT EN KONDOM?

Någon form av syra, förslagsvis. Den mannen skulle nog inte vilja ha så mycket sex.

Så, prata gärna om det tyvärr inte så kända faktum att sperma lever längre än vad många tror, och därför är säkra perioder ALDRIG säkra. Men det här om att spermier kan slå ut p-piller är så otroligt ovetenskapligt och omöjligt att det är troligare att en gris skulle gå och utveckla vingar. Jag menar, att livsformer utvecklar vingar är ju i alla fall fysiskt möjligt även om det kan ta ex antal miljoner år. Att spermier skulle bli en slags reversed p-piller eller utsöndra frätande syra är dock inte riktigt… Nä.

Jag älskar mitt jobb

Jag fick skriva om fjärtar och sex i samma artikel.

Det här är höjden av lycka.

Jag skulle kunna dö nu med ett leende på läpparna.

Jag lovar att skriva om Vestibulit idag

Jag lovar att skriva utförligt om min historia och mina smärtor. Jag tänker faktiskt skriva ut alltihop. Jag väntade lite. Jag kunde ha tagit den gamla historian. Men det var inte allt. Jag satt och funderade hela kvällen om jag kunde berätta om när det kom tillbaks, efter att jag trott att det var bra för alltid, och hur dum jag var som lät det komma tillbaks. När man varit sexuellt återhållsam på grund av att man inte kan ha sex, på grund av den vidriga smärtan, och det försvinner.

Då var jag dum. Jag tänkte mer på att verkligen ta vara på tiden, låta det gå, det går nog över. Det kom tillbaks. Sedan dess skrev jag inget mer om de gamla smärtorna, jag höll mig ifrån det, för de nya smärtorna raserade mitt dåvarande förhållande och satte mig i samma celibat igen. Ingen sexlust, sa jag till alla. Jag har bara inte lust. Jag har inte haft sex på ett år igen på grund av bristande lust, och jag har inte känt lust sedan det tog slut med min kille. Så sa jag.

Och jag sa det till min kille då, han jag var tillsammans med då. Jag sa inte att jag hade ont. Jag sa att jag inte kunde. Och i ungefär samma stund tog det förhållanden slut, och det var som en örfil rakt tillbaks i ansiktet igen och jag slöt mig. Jag slöt mig. I ett ämne jag talat så fritt om förut, som var så viktigt, som var en så stor del i min egen utveckling och i att komma tillfreds igen.

Det kan bli så. När något man kommit över, när det kommer tillbaks. Man skäms. Det är svårt att berätta vad saker och ting egentligen handlar om. Jag sa det inte ens till honom. Det var lättare att säga att lusten var död. Den var ju död, vid det laget, ändå. Sex var inte trevligt, sex var smärtsamt. Återigen. Och då visste jag faktiskt inte exakt heller vad smärtan kom sig av, utan det är en kunskap jag först tillgodogjort mig helt och hållet bara under de senaste 12 månaderna. En ledtråd där, en tanke där. Visst. Men inte helt och hållet.

Men det är bra igen. Kommer det igen, börjar det smyga, då tror jag att jag vet hur jag ska göra den här gången.

Jag ska ta hela historian och jag hoppas att den innehåller någon hjälp till någon. Jag vet inte om den kommer göra det, men kanske. Om inte annat, är det bra att höra det från andra. Förlåt att det inte kom på direkten, men jag var tvungen att sätta mig ner med mig själv och fundera på hur utlämnande jag skulle klara av att vara i det här. Och om det vore värt det alls om jag inte klarade av att vara det.

Men det kommer jag vara. För det är bra nu, igen, och kanske bygger man styrka och förhindrar att det sker återigen om man skriver ut det.